Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Membranfilter installeras på Henriksdals reningsverk. Foto: Mikael Ullén/SVOA
En jämförelse vid Henriksdals reningsverk visar att vattenrening med membranbioreaktor (MBR) kan ge lägre klimatpåverkan än konventionell aktivslamrening, trots högre användning av el och rengöringskemikalier. Studien, som bygger på verkliga driftdata i full skala, har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Stockholm Vatten och Avfall.
– Ombyggnationen av Henriksdals reningsverk har gjort det möjligt för oss att jämföra de olika tekniska lösningarna under verkliga förhållanden och med samma förutsättningar som inkommande avloppsvatten. Det finns några MBR-anläggningar i världen, men i Skandinavien är det här en av de första, och speciellt i den här storleken och med de höga reningskraven, säger Christian Baresel, senior vattenexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.
I en MBR-process separeras det renade vattnet från slammet med membran med mycket små porer, i stället för genom den sedimentering som används i konventionell rening. Vid Henriksdal ger MBR-processen bland annat lägre halter av kväve, fosfor och organiskt material i utgående vatten. Membranen skiljer även bort partiklar och partikelbundna föroreningar, vilket ger bra förutsättningar för ytterligare rening och vattenåteranvändning som kan bli aktuellt i framtiden.
Resultaten visar att MBR-processen vid Henriksdal har lägre klimatpåverkan än aktivslamprocessen. Den högre reningseffektiviteten, framför allt för kväve och organiskt material, bidrar till lägre beräknade växthusgasutsläpp från det vattendrag som tar emot avloppsvattnet.
MBR kräver samtidigt mer el och rengöringskemikalier än aktivslamprocessen, vilket ofta lyfts fram som en nackdel. Om detta vägs upp av bättre reningsprestanda är en central miljöfråga, inte minst mot bakgrund av ökade krav på minskad klimat- och miljöpåverkan som ställs på reningsverken.
IVL och Stockholm Vatten och Avfall har därför arbetat med att optimera driften och bland annat minska kemikalieanvändningen för membranrengöring. Fullskaledata visar också att MBR-processens elförbrukning är betydligt lägre än vad tidigare designscenarier antagit.
– Vi har vetat att det krävs mer el och kemikalier för att uppnå de skärpta reningskraven på kväve och fosfor, men det känns fantastiskt att vi efter många års forskning på hur vi kan göra membrantekniken mer resurseffektiv, nu ser att vi i verklig skala uppnår de nya kraven med långt mindre resurser än design och dessutom med 15 procents lägre klimatpåverkan, säger Sofia Lovisa Andersson, utvecklingsingenjör vid Stockholm Vatten och Avfall.
– Tillgång till el med låg klimatpåverkan är viktig för MBR-processens miljöprestanda. Samtidigt visar resultaten från Henriksdal att den högre elförbrukningen kan vägas upp av bättre reningsprestanda, och det finns fortfarande potential för ytterligare driftoptimering, säger Christian Baresel.
När fler miljöpåverkanskategorier inkluderas blir bilden mer nyanserad. MBR presterar bättre för klimatpåverkan och övergödning, medan aktivslam har lägre påverkan i flera resurs- och energirelaterade kategorier. När resultaten viktas samman får MBR lägre total miljöpåverkan. Studien visar också att driften i verkligheten har ett lägre klimatavtryck än vad man tidigare beräknat i ett MBR-designscenario.
– Det visar hur viktigt miljöpåverkansstudier som baseras på faktiska anläggningar är för att inte en skev bedömning av olika reningsprocesser görs på grund av fel antaganden, säger Christian Baresel.
Läs mer och ladda ner studien här.
Resultaten kommer presenteras vid IWA World Water Congress and Exhibition i Glasgow i oktober.
| Dela |
 |
Tillbaka |
Tolv förskolor i Norrköping har anpassats för att fungera bättre under varma sommardagar, efter att kommunen kartlagt både uppmätta temperaturer och hur värmen upplevs av personalen, rapporterar sverigesradio.se.
10-13 november är det dags för ExpoVA:s uppskattade turné i norra Sverige. De lyckliga orterna som får besök den här gången är i tur och ordning Luleå, Umeå, Örnsköldsvik och Sundsvall.
Fler och fler högstadieelever väljer ett yrkesprogram när de gör sitt gymnasieval. Jämfört med föregående läsår ökade andelen sökande till bland annat vvs- och fastighetsprogrammet, enligt Skolverkets statistik.
Billig fosfor från reningsverk lockar när gödselpriser stiger, men slam kan bära på PFAS, tungmetaller och läkemedelsrester. Nu anser fleramyndigheter att dagens regelverk är föråldrat och kan behöva skärpas. Lyssna på Vetenskapsradion.
Policylabb för urban vattenomställning, där kommuner, VA-organisationer, fastighetsaktörer och forskare tillsammans undersöker hur styrning, samverkan och planering kan bidra till en mer hållbar vattenanvändning i våra städer får sin bas i Lund.
Kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt. I år har priserna totalt ökat med cirka 6,9 procent, mer än tio gånger inflationen, visar årets Nils Holgerssonrapport.
Åtta nya forskningsprojekt tilldelas närmare 38 miljoner kronor från Afa Försäkring för forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Flera av projekten berör exponering för skadliga ämnen och luftburen smitta.
Försäljningen av värmepumpar under årets tredje kvartal 2026 utvecklades starkt. Efterfrågan stärktes inom alla segment och bekräftar den positiva marknadsutveckling som präglat värmepumpsbranschen under de senaste åren.
Bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar återhämtar sig. De ökar med sex procent under prognosperioden 2026-2027, enligt Byggföretagens nya konjunkturprognos.
Energimyndigheten beviljar 9,3 miljarder kronor i bio-CCS-stöd för att lagra 5,75 miljoner ton koldioxid.
