Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
– Vi kan inte kompromissa med fungerande vatten och avlopp. Det är en samhällskritisk verksamhet, som måste vara driftsäker varje dag, året om. När ledningar, vattenverk och reningsverk behöver förnyas och branschen ska möta nya krav är det kunderna som finansierar det genom avgifterna, säger Erik Karlsson, strateg på branschorganisationen Svenskt Vatten, som tagit fram statistiken.
Bakom ökningen ligger flera orsaker: gammal infrastruktur som måste bytas ut eller renoveras, högre kostnader för energi, kemikalier och material och ökade räntekostnader. Dessutom finns ett växande fokus på säkerhet och beredskap liksom nya krav från EU och behov av klimatanpassning.
Till skillnad från många andra kommunala verksamheter finansieras vatten och avlopp i huvudsak genom avgifter från användarna (VA-taxa), inte genom skatteintäkter. Vatten- och avloppsleverantören ska över tid bära sina egna kostnader.
– Många kommuner försöker balansera behovet av nödvändiga satsningar så att inte kostnaderna för kunderna blir ohållbara. Samtidigt är vatten och avlopp grundläggande samhällsfunktioner, som måste fungera, också när omvärlden förändras, säger Erik Karlsson.
Avgifterna för vatten och avlopp skiljer sig kraftigt åt mellan olika kommuner. Mellan den högsta och den lägsta brukningsavgiften skiljer det 20 300 kronor per år, motsvarande 480 procent. Fagersta kommun har den lägsta brukningsavgiften 2026, medan Trosa kommun har den högsta.
Skillnaderna förklaras främst av lokala förutsättningar som kommunstorlek, befolkningstäthet, säsongsvariationer, infrastrukturens ålder samt om kommunen producerar dricksvatten och renar avloppsvatten i egen regi eller köper tjänsterna av andra. Även politiska prioriteringar spelar en roll.
Statistiken kommer från VASS, VA-branschens statistiksystem, som bygger på Svenskt Vattens medlemmars inrapporterade siffror.
Fakta: VA-taxor 2026
• Genomsnittlig taxehöjning 2026: 8 procent
• Genomsnittlig taxehöjning 2025: 11 procent
• Genomsnittlig månadskostnad för ett hushåll 2026: 1 046 kronor
• Genomsnittlig månadskostnad 2025: 972 kronor
På Svenskt Vattens webbplats finns statistik för alla kommuner och mer information om vad som påverkar kostnaden för vatten och avlopp.
Källa: Svenskt Vatten
| Dela |
 |
Tillbaka |
Plåt & Ventföretagen presenterar en ny och omfattande konjunkturrapport gällande läget i plåt- och ventilationsbranschen.
Forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse förlängs till 2031 och en ny utlysning öppnar 11 juni.
Visste du att ditt avlopp kan spara energi? Poddvärdarna Mats och Kay har snackat avloppsvärmeväxling med energiexperten Roland Jonsson.
Pilotprojektet Resilient Syd har kartlagt behovet av och tillgången till energi vid höjd beredskap i södra Sverige. En övergripande slutsats är att försörjningskedjan behöver stärkas.
Boverkets byggprognos i juni visar ett svagare påbörjande av bostadsbyggandet under 2026 jämfört med Boverkets senaste byggprognos (mars 2026). Det finns dock ljus i tunneln.
Hur ser läget gällande kompetensförsörjning inom VA ut? Svenskt Vatten summerar i en rapport läget för 2025.
Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum.
Masterstudenten Rebecka Ström på Chalmers, som Slussen.biz tidigare har skrivit om, har nu gått i mål med sitt examensarbete, Air quality in care facilities - Reduction of possibly infectious particles to reduce the risk of infection.
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
