Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Bild: AI-genererad
Konkurrensverket föreslår ett antal åtgärder för att vässa upphandlande organisationers möjligheter att utesluta onormalt låga anbud och därigenom även motverka kriminalitet och oseriösa aktörer i offentlig upphandling. Förslagen presenteras i den rapport som Konkurrensverket överlämnat till regeringen.
Rapporten Förslag för att underlätta hanteringen av onormalt låga anbud som inte är seriöst menade är en delredovisning av regeringens uppdrag att lämna förslag som ska motverka kriminalitet och osund konkurrens samt förbättra konkurrensen med kvalitet i offentliga upphandlingar.
Bestämmelserna om onormalt låga anbud är ett viktigt instrument för att förebygga att upphandlande organisationer ingår kontrakt där det finns risk för att leverantören inte kommer att prestera enligt avtal. Avsikten med de åtgärder som Konkurrensverket nu föreslår är att inom EU-rättens ramar förenkla för upphandlande organisationer att förkasta onormalt låga anbud.
– Det ligger i varje medborgares intresse att upphandlande organisationer inte antar onormalt låga anbud. Det riskerar att urholka viktig samhällsservice, att seriösa leverantörer missgynnas och att kriminella aktörer får del av offentliga medel. De åtgärder som vi nu föreslår kommer bidra till att motverka oseriösa leverantörer i offentlig upphandling och ge bättre förutsättningar för en effektiv och rättvis konkurrens, säger Konkurrensverkets generaldirektör Marie Östman.
För att underlätta för upphandlande organisationer föreslår därför Konkurrensverket att det införs en hjälpregel i lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) som innebär att anbud som ligger mer än 30 procent under genomsnittspriset alltid ska granskas.
Konkurrensverket föreslår även att den domstol som överprövar en upphandling bara ska ta hänsyn till de förklaringar av onormalt låga anbud som leverantören tidigare har lämnat till den upphandlande organisationen under anbudsprövningen. Leverantören ska inte ha möjlighet att komma med nya förklaringar under överprövningsprocessen, förutom i undantagsfall.
I rapporten föreslås också att regelverket görs tydligare när det gäller vem som ansvarar för vad när ett anbuds trovärdighet ska bevisas. Vidare föreslås att upphandlande organisationer blir skyldiga att förkasta onormalt låga anbud inom delar av LOU, LUF och lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS) där detta inte tidigare varit obligatoriskt.
För att motverka onormalt låga anbud som inte är seriöst menade och förhindra att oseriösa aktörer tilldelas offentliga kontrakt är avtalsuppföljning av stor betydelse. Därför föreslår Konkurrensverket att regeringen vidtar lämpliga åtgärder för att stärka upphandlande organisationers avtalsuppföljning. Konkurrensverket föreslår även att Upphandlingsmyndigheten får i uppdrag att ta fram ett praktiskt stöd som rör onormalt låga anbud till upphandlande organisationer.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Konkurrensverket har också fått i uppdrag av regeringen att analysera och lämna förslag till en metod för att bedöma i vilken utsträckning leverantörer fullgör kvalitetskrav i offentliga kontrakt. Den delen av uppdraget ska redovisas den 30 november 2025.
Källa: Konkurrensverket
| Dela |
 |
Tillbaka |
Energipoddhösten kickstartar med ett möte mellan poddvärdarna Mats och Kay och Anders Sjelvgren, konsult och före detta generaldirektör på Boverket. Ämnet är EPBD som kommer rita om kartan för fastighetsmarknaden.
Tillgång till el är avgörande för att samhället ska fungera. Nu föreslår Energimyndigheten nya åtgärder för att stärka Sveriges försörjningstrygghet och säkerställa att elen räcker till samhällsviktiga verksamheter vid kris och krig.
I en debattartikel i Dagens Industri skriver sju branschföreträdare om vikten av energieffektivisering för att säkra energiberedskap och öka lönsamheten.
Boverket har beslutat om nya föreskrifter för både energihushållning i byggnader och energideklarationer. De börjar gälla den 1 oktober 2026.
Höstens första Profil är utbildad styr- och reglertekniker, lokalpolitiker i Lerum och president i en mäktig europeisk branschorganisation.
Den 1 januari 2027 planeras den nya lagen om energiledningssystem och energikartläggning i företag att träda i kraft. Syftet med lagen är att främja energieffektivisering i företag med hög energianvändning.
Antalet arbetsolyckor i bygg- och anläggningsbranschen var under 2025 på sin lägsta nivå sedan 2015. Det visar en ny sammanställning från Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd, BCA. (Bild: AI-genererad).
Tyska forskare har tagit fram solpaneler som kan få nästan vilken färg som helst, rapporterar sr.se.
En jämförelse vid Henriksdals reningsverk visar att vattenrening med membranbioreaktor (MBR) kan ge lägre klimatpåverkan än konventionell aktivslamrening, trots högre användning av el och rengöringskemikalier.
22-24 september ger sig ExpoVärmeKyla ut på vägarna igen. Den här gången med i tur och ordning Växjö, Jönköping och Norrköping som mål.
