Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Forskning vid Luleå tekniska universitet visar hur en ny typ av tunnfilmssolceller kan tillverkas till lägre kostnad och samtidigt bidra till att byggnader producerar sin egen el – utan att stänga ute dagsljuset.
Traditionella solceller av kisel dominerar marknaden, men deras tillverkningsprocess kräver stora resurser och är svåra att använda på ytor som fönster och fasader. Nu riktas forskarnas blickar mot tunna, halvgenomskinliga solceller som skulle kunna integreras i byggnader där de både släpper igenom ljus och producerar el.
– Solceller behöver inte bara sitta på taket. Om vi kan bygga in dem i glaspartier eller fasader öppnar det för helt nya tillämpningar. Byggnader har enorma ytor som vi hittills inte utnyttjat för energiproduktion. Med den här tekniken kan varje fönster bli en liten elproducent, säger Pankaj Kumar som nyligen disputerat i experimentell fysik vid Luleå tekniska universitet.
Pankaj Kumar har i sin doktorsavhandling fokuserat på ett material som kallas antimonsulfid. Det är en oorganisk kemisk förening av antimon och svavel som effektivt fångar upp solljus och omvandlar det till el. Dessutom är materialet giftfritt, billigt och finns naturligt i jordskorpan. En utmaning med många befintliga solcellstekniker är att de bygger på komponenter som är antingen giftiga, dyra eller instabila. För att lösa detta har forskarna vid Luleå tekniska universitet arbetat med att ersätta både de ljusabsorberande och ledande skikten med mer miljövänliga alternativ.
Genom att experimentera med olika tillverkningsmetoder och lagerstrukturer har de utvecklat solceller med förbättrade egenskaper. Bland annat lyckades forskarna ersätta farliga material med grönare alternativ, förbättra solcellernas hållbarhet och nå rekordresultat för extremt tunna och halvgenomskinliga solceller. De nya materialen uppnådde till exempel en genomsnittlig ljusgenomsläpplighet (AVT) på över 20 procent samtidigt som solcellen producerade el. Det innebär att solcellerna är tillräckligt genomskinliga för att fungera som fönsterglas, ett viktigt steg mot praktisk användning i byggnader.
I avhandlingen presenteras flera olika tekniker för att skapa tunna och jämna filmer av antimonsulfid. Med hjälp av så kallad sputtring, en teknik där materialet frigörs från en källa med hjälp av joniserad gas och avsätts som en tunn film, lyckades Pankaj Kumar ta fram solceller med god verkningsgrad även vid mycket tunna skikt.
Tekniken är ännu inte redo för marknaden, men forskningen fortsätter nu med fokus på att förbättra hållbarheten över tid.
– Vi måste tänka nytt kring hur vi producerar och använder el i vardagen. De här solcellerna visar att det går att förena energieffektivitet med hållbarhet och estetik. Framtidens byggnader ska kunna producera sin egen el utan att göra avkall på design eller ljusinsläpp. Mina resultat visar att vi är på god väg dit, säger Pankaj Kumar.
Läs mer:
Avhandlingen Development of Thin Film Semitransparent Sb2S3 Solar Cells
Källa: Luleå universitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
I Trollhättan pågår ett experiment mitt i ett levande industriområde, ett Living Lab, där framtidens elsystem testas i verklig miljö, bland företag, fordon, fastigheter och människor. Resultaten visar att det går att minska effektuttaget dramatiskt.
Boverket har tagit fram nya byggregler. Tidigare bygg- och konstruktionsregler, BBR och EKS, har ersatts med flera nya författningar. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2025 och har en övergångsperiod på ett år.
Från och med den 1 juli är det förbjudet för fartyg att släppa ut skrubbervatten från skrubbrar i öppet läge i svenska vatten. ”Ett viktigt beslut i rätt riktning”, säger sakkunnig Karin Almlöf.
Boende vid Uppsala flygflottilj kräver att Försvarsmakten ska bekosta kommunalt dricksvatten efter att det uppvisas förhöjda PFAS-värden i deras brunnar, rapporterar tv4.se.
Svenskt Vatten presenterar rapporten Bästa möjliga data från givare i avloppsreningsprocesser.
Energipoddens Mats och Kay snackar optimering av kyl- och frysrum med Rasmus Lind, grundare och vd på Enclima som utvecklat en ny säkrare och energieffektivare metod.
Energimyndigheten ger 228 miljoner kronor i stöd till Öresundskrafts projekt Innozhero för byggnation av koldioxidavskiljningsanläggning i Helsingborg.
Swedisol, branschföreningen för Sveriges mineralullsproducenter, har rekryterat Carolina Larsson till tjänsten som ny vd.
Norrköping är för andra gången i rad bäst på klimatanpassning i Sverige. Det visar en ny kartläggning som IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har gjort.
Priset för vatten och avlopp (VA) ökade med i genomsnitt elva procent under 2025. Det visar Svenskt Vattens senaste rapport om VA-priser.
