Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
'Bioenergin är idag EU:s största förnybara energislag, men många klimatstrategier fokuserar främst på utveckling av andra energikällor. Nu visar en omfattande analys från bland annat Chalmers att biomassan är central för Europas möjligheter att nå sina klimatmål, eftersom den ger förutsättningar för både minusutsläpp av koldioxid och produktion av fossilfria bränslen och kemikalier. Om biomassan uteslöts från Europas energisystem skulle kostnaden bli 169 miljarder euro per år – ungefär samma som kostnaden för att utesluta vindkraft.
Biomassa från skogsbruk och jordbruk består av olika delar från träd och växter, och är en mångsidig råvara som många branscher vill använda för att få ner sina växthusgasutsläpp. Biomassan kan ersätta fossila råvaror inom exempelvis stål- och cementindustrin och i kraftvärmeverk som förser hushållen med el och fjärrvärme. Den kan också ersätta olja och fossilgas vid produktion av såväl plast och kemikalier som drivmedel för vägtrafik, sjöfart och flyg.
Dessutom har biomassans kolatomer – som kommer från växternas upptag av koldioxid ur luften – en nyckelroll för något som betonas alltmer för klimatomställningen: så kallade negativa utsläpp av koldioxid. Detta kallas också för minusutsläpp, och kan uppnås genom att kombinera användning av biomassa med CCS; koldioxidavskiljning och lagring (Carbon Capture and Storage). Resultatet blir då en minskning av koldioxidhalten i atmosfären.
Med så många alternativ och så stor efterfrågan på en begränsad resurs blir vägvalen viktiga. Hur påverkas energisektorns klimatomställning av varierande tillgång på biomassa? Hur och var används biomassa bäst?
I en artikel i tidskriften Nature Energy bidrar nu forskare vid Chalmers, Rise och Technische Universität Berlin med en omfattande analys av hur ett framtida europeiskt energisystem – som innefattar el, värme, industri och transport – skulle kunna se ut. Forskarna har undersökt två utsläppsmål för energisystemet; ett med nollutsläpp av koldioxid och ett med minusutsläpp på tio procent. Biomassan i systemet består främst av rester som uppstår inom Europa vid skogsavverkning och i jordbruk, plus en dyrare andel som kan importeras.
Studiens huvudförfattare Markus Millinger, verksam på Chalmers när studien gjordes och numera forskare på Rise, konstaterar att biomassan spelar en oväntat viktig roll i energiomställningen.
– En sak som förvånade oss var hur snabbt det blir väldigt dyrt om vi minskar mängden biomassa i ekvationen. Om biomassa utesluts helt skulle kostnaderna för energisystemet med minusutsläpp öka med 169 miljarder euro årligen, jämfört med den kostnadsoptimala nivån av biomassa i systemet. Det är en ökning med 20 procent och motsvarar ungefär kostnaden för att utesluta vindkraft.
Dagens nivå av biomassa i Europas energisystem innebär en motsvarande merkostnad på 5 procent jämfört med den kostnadsoptimala nivån.
– Men den ekonomiska biten är kanske inte det största problemet, utan den stora svårigheten kan bli att skala upp alternativen, säger Markus Millinger. Redan med biomassa i systemet är det en rejäl utmaning att bygga ut fossilfri energi i den omfattning som behövs. Ytterligare begränsningar av biomassatillgången skulle försvåra energiomställningen kraftigt, eftersom det då skulle behövas ännu större mängder av andra typer av fossilfri energi.
– Dessutom skulle vi gå miste om den möjlighet till minusutsläpp som användning av biomassa ger. För att uppnå minusutsläpp då skulle i stället koldioxidinfångning direkt från luften behöva skalas upp i stor omfattning, en betydligt dyrare teknik som förbrukar energi i stället för att ge ett energiöverskott.
En central slutsats i studien är att de fossilfria kolatomerna som biomassan bidrar med är betydligt mer värdefulla än energin i biomassan. De storskaliga teknologierna vi har idag för att ta vara på biomassans energiinnehåll, exempelvis genom förbränning i kraftverk, kan kombineras med infångning av koldioxid från rökgaserna. Därefter kan koldioxiden antingen lagras permanent under jord eller återanvändas som byggsten i produkter som drivmedel och kemikalier.
Biomassan kan därmed leverera energi och samtidigt möjliggöra minusutsläpp eller ersätta fossila råvaror. Och det är alltså de senare möjligheterna som nu har visat sig vara mest betydelsefulla för klimatomställningen. Konsekvensen av detta är att det är avgörande att kolatomerna fångas in för att lagras eller återanvändas effektivt, men det spelar mindre roll hur biomassans energiinnehåll används.
– Så länge man tar vara på kolatomerna ser vi ingen tydlig vinnande teknik, förutom att det är en fördel att ha en liten mängd biomassa som flexibel reserv för elproduktion, för att stärka leveranssäkerheten av el, säger Markus Millinger. Faktorer som regionala förutsättningar och befintlig infrastruktur har därför stor betydelse för vad som är mest attraktivt. Det innebär att länder kan välja olika vägar om de vill använda biomassan för att nå minusutsläpp – exempelvis via produktion av kraftvärme, industrivärme eller biodrivmedel.
Forskarna har använt en avancerad modell som inkluderar fler teknologier och en högre detaljgrad än tidigare liknande studier, och som visar hur alla samhällssektorer påverkar varandra inom energisystemet. Den nya studien ger därigenom ett utökat kunskapsunderlag för policyutveckling – inte minst kopplat till biomassa och tekniker för minusutsläpp.
– Infångning och geologisk lagring eller återanvändning av koldioxid, exempelvis genom produktion av avancerade drivmedel, är beroende av stora investeringar för att komma i gång och det behöver byggas upp långsiktigt hållbara och pålitliga värdekedjor. En marknad för fossilfri koldioxid skulle stärka möjligheterna betydligt för sådana investeringar jämfört med idag, när det främst är energin som värderas. Men det förutsätter att beslutsfattare skapar stabila policyinstrument för att realisera de fossilfria kolatomernas stora värde i klimatomställningen, säger Markus Millinger.
Teknikutveckling och styrmedel har stimulerat en ökande bioenergianvändning inom EU. Men det finns också styrmedel som på olika sätt begränsar tillväxten, utifrån en oro över möjliga negativa effekter som högre matpriser, avskogning och förlust av biologisk mångfald.
– Bioenergisektorn utvecklas i en kontext där jord- och skogsbruket möter allt fler hållbarhetskrav, säger Göran Berndes, medförfattare till studien och professor i biomassa och markanvändning på Chalmers. Med tanke på att klimatomställningen förväntas öka trycket på skogar och odlingsmark så är det viktigt att det finns regelsystem som leder utvecklingen i en positiv riktning.
– Samtidigt så kan bioenergisystem utformas så att de bidrar till att effektivisera vår resursanvändning och mildra negativa miljöeffekter av nuvarande markanvändning. Om styrmedel utformas så att markägare och andra aktörer belönas för att ”göra rätt” så kan det i sig driva utvecklingen bort från miljöskadliga aktiviteter, säger Göran Berndes.
Mer om: studien
Artikeln Diversity of biomass usage pathways to achieve emissions targets in the European energy system har publicerats i tidskriften Nature Energy. I anslutning till artikeln publicerade Nature Energy också en så kallad policyöversikt av forskarna: Biomass exclusion must be weighed against benefits of carbon supply in European energy system.
Författarna till artiklarna är: M. Millinger vid Chalmers och Rise, F. Hedenus, L. Reichenberg & G. Berndes vid Chalmers, samt E. Zeyen och F. Neumann vid Technische Universität Berlin.
Mer om: Biomassans möjligheter i energi- och klimatomställningen
Biomassa från växtriket är en flexibel förnybar resurs som kan användas till många olika ändamål:
Alla dessa alternativ kan i olika grad kombineras med koldioxidavskiljning från rökgaserna. Den infångade koldioxiden kan sedan antingen lagras permanent under jord (CCS, Carbon Capture and Storage) eller återanvändas som byggsten till olika produkter.
CCS med biomassa som råvara ger netto-negativa utsläpp – det vill säga en minskning av koldioxidhalten i atmosfären – eftersom växterna har bundit koldioxid som i slutsteget lagras under jord. Koldioxidavskiljningen kallas då för BECC (Bio-Energy with Carbon Capture).
Koldioxid kan också fångas in direkt från atmosfären, så kallad DAC (Direct Air Capture). Det kräver dock en betydande mängd energi, till skillnad från BECC som tvärtom alstrar ett nettoöverskott av energi samtidigt som koldioxid fångas in. DAC är också ett avsevärt dyrare alternativ.
Netto-negativa utsläpp, med hjälp av BECC eller DAC, spelar en viktig roll i många länders klimatstrategier.
Mer om: kostnaden för minskad användning av biomassa
För att EU ska kunna minska sina utsläpp av växthusgaser enligt Parisavtalet krävs sannolikt nettonegativa utsläpp av koldioxid, det vill säga att koldioxid plockas bort från atmosfären. Detta för att kompensera för andra faktorer som är ännu svårare att åtgärda, till exempel utsläpp av växthusgasen metan från jordbruket.
I studien har forskarna räknat ut det mest kostnadseffektiva sättet för att åstadkomma ett europeiskt energisystem med minutsläpp av koldioxid, på nivån 110 procent lägre utsläpp än år 1990. Jämfört med det scenariot har forskarna visat vad det skulle kosta att minska mängden biomassa i systemet till olika nivåer, ända fram till en total uteslutning av biomassa vilket skulle öka Europas kostnader med 169 miljarder euro årligen. Detta motsvarar ungefär:
Forskarna har också gjort motsvarande uträkning för ett europeiskt energisystem med nollutsläpp av koldioxid. Det skulle bli 14 procent dyrare om biomassa uteslöts.
Anledningen till att det är så dyrt att minska mängden biomassa är att den kan erbjuda både energi och fossilfri koldioxid samtidigt. Att ersätta båda dessa resurser – dels med mer energi från andra typer av energikällor, dels med direkt infångning av koldioxid från luften – innebär en mycket högre kostnad.
Mer om: EU:s styrmedel för bioenergi
Såväl skogsbruk som jordbruk kan producera biomassa till energisystemet, och beroende på en mängd faktorer kan produktionen av bioenergi orsaka både positiva och negativa effekter när det gäller andra hållbarhetsaspekter än klimatet. Inom EU finns det en oro över risker med odling av energigrödor och skogsavverkning, främst utifrån att det kan konkurrera med mat- och foderproduktion och orsaka negativa miljöeffekter som avskogning och förlust av biologisk mångfald.
Samtidigt som politik och styrmedel har drivit på bioenergiutvecklingen inom EU finns det också styrmedel som begränsar användningen av biomassa för energiändamål. Exempelvis så har det införts restriktioner när det gäller biodrivmedelsproduktion från foder- och livsmedelsgrödor, och ytterligare restriktioner har föreslagits för restprodukter från skogsbruk. Dessutom kan styrmedel som påverkar jord- och skogsbruket generellt leda till att tillgången på biomassa för energiändamål begränsas.
Källa: Chalmers
| Dela |
 |
Tillbaka |
Gamla ledningar och nya vitvaror innebär störst risk för vattenskador. För sjunde året i rad sker flest vattenskador i köket. Och den kalla vintern 2024 gjorde att frysskadorna nådde en toppnotering.
Elisabet Werecki, Skanska tilldelas förstapris i Årets innovation, som delas ut av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), för projektet "Återvinning av gråvatten i flerbostadshus".
Det totala tillskottet av bostäder genom ny- och ombyggnad 2024 uppgår till 48 024 lägenheter vilket är cirka 30 procent färre än året innan enligt statistik från SCB.
Paret Nowaks brunn innehöll kraftigt förhöjda värden av bly efter den stora sopbranden i Kagghamra i Botkyrka 2020 då Think Pinks avfall brann. Nu pågår rättegången, rapporterar svt.se.
Snart är det dags för ExpoVent. Den 20-22 maj är det Växjö, Jönköping och Norrköping som får besök. Det bjuds på utställning, föreläsning och gratis lunch.
Tranås Energi jobbar strategiskt för att undvika cyberangrepp mot solcellsparken i Bredstorp utanför Tranås, rapporterar svt.se.
LO-facket Elektrikerna varslar om strejk med start den 14 maj, rapporterar sr.se.
Poddvärdarna Mats och Kay snackar möjligheterna med teknisk isolering med Pär Bönnestig, verksamhetschef på Isoleringsfirmornas förening.
Hur kan man som fastighetsägare använda gråvatten istället för dricksvatten? Nu finns en inspirationsguide för att underlätta och ge svar på grundläggande frågor om vad man praktiskt bör tänka på vid användning av gråvatten.
Vid årsmötet den 29 april valdes Tomas Kåberger till ny ordförande för Energikontoren Sverige.
