Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Inomhusmiljön på svenska skolor och i sjukvården har stora brister, visar en ny undersökning från GK.
– Jag har jobbat med de här frågorna i 20 år och är inte det minsta förvånad, säger Fredrik Haux på Arbetsmiljöverket.
Granskningen, utförd av Respons Analyse på uppdrag av GK i maj 2024, avslöjar bristande inneklimat på många arbetsplatser. Störst är utmaningarna i svenska förskolor och skolor. Där uppger 37 procent att de upplever ett dåligt inomhusklimat – något som inte bara påverkar lärarna utan även eleverna. Forskning har nämligen funnit ett samband mellan dålig luft (höga CO2-nivåer i klassrum är en indikator på att ventilationen inte räcker till) och ökad frånvaro bland elever.
– Den som inte mår bra har svårare att koncentrera sig, så det påverkar barnens prestation. Det är hela skalan från att känna sig lite trött till att inte kunna sätta sin fot där. Det är sorgligt, men inomhusmiljö är väldigt komplext, säger Fredrik Haux, sakkunnig ventilation, luftkvalitet och termiskt klimat på Arbetsmiljöverket.
Även på sjukhus och i hälsofastigheter lider många av dålig inomhusluft. Här uppger 39 procent att inomhusklimatet i Sverige är dåligt eller mycket dåligt. Enligt Astma och allergiförbundet är personer med astma, allergier eller andra överkänslighetssjukdomar dessutom extra utsatta vid dåligt inomhusklimat.
– Det finns också en ökad smittrisk på sjukhus. För att undvika att smittor sprids behövs ofta mer ventilation i sjukrum och behandlingsrum. På ett sjukhus är det dessutom extra viktigt att de som arbetar känner sig pigga och inte blir trötta eller får huvudvärk av dålig luft, säger Fredrik Haux.
Totalt sett upplever 27 procent bristande inomhusmiljö på jobbet och klagomål på huvudvärk och nedsatt koncentration är vanligt. Mer än hälften besväras varje vecka eller oftare. Bland de som uppger att inomhusklimatet är dåligt uppger en av fem att de får andningsbesvär som torr, irriterad hals och hosta.
– Arbetsgivarna måste diskutera de här problemen och göra någonting åt dem. Jag genomför ofta enkäter där personal får svara på hur de upplever inomhusklimatet och de ligger helt i linje med resultatet av den här undersökningen, säger Andreas Wallin, energispecialist och byggdoktor på GK Sverige.
48 procent uppger att de blir mindre produktiva av den dåliga arbetsmiljön, medan 29 procent anger dåligt humör som konsekvens. Kvinnor uppger också i större utsträckning att de får fysiska besvär som huvudvärk och andningsbesvär. En förklaring är att den offentliga sektorn och kvinnodominerade arbetsplatser är överrepresenterade när det gäller dåligt inomhusklimat.
Det är oftast ventilationen i byggnaden som brister. Nästan hälften av de som upplever problem, uppger bristfällig eller otillräcklig ventilation som en orsak. På andra plats kommer problem med temperaturen i byggnaden, följt av bristfällig städning. Britta Permats, vd på branschorganisationen Svensk Ventilation, tycker siffrorna är skrämmande. Hon betonar också att arbetsgivare är skyldiga att bedriva och genomföra systematiskt arbetsmiljöarbete.
– Ofta finns enkla lösningar på problemen, som att uppdatera och injustera sina system efter nya förutsättningar samt vara noga med service och underhåll. Arbetsgivare bör också begära att få ta del av OVK-protokollen för att på så sätt uppfylla sitt krav på kontroll enligt förskrift, säger hon.
Läs mer om undersökningen och ladda ner rapporten här.
Om undersökningen "Inomhusklimat på arbetsplatsen 2024"
Den har genomförts av Respons Analyse för GK i maj 2024. Den gjordes i Norge, Sverige och Danmark med totalt 3079 respondenter i åldern 18 till 66 år. Urvalet är slumpmässigt valt med jämn fördelning av kön, ålder och geografi. Data har vägts mot befolkningsstatistik från SSB, SCB och DST. Felmarginalerna i undersökningen ligger mellan +/- 1,4 % och +/- 3,2 % på nationell nivå, beroende på svarsfrekvensen i alternativet.
Källa: GK
| Dela |
 |
Tillbaka |
Hela Sveriges ventilationsmingel, ExpoVent, kickar igång 2026 med besök i Gävle, Falun och Örebro 20-22 januari.
Belok och BeBo vill vi inhämta synpunkter på kravspecifikationen och övriga villkor samt utröna förutsättningarna för att stimulera utvecklingen av styrsystem för effekthantering.
I många kommuner pågår det rättsprocesser som handlar om PFAS-utsläpp. I en ny bok har Johanna Chamberlain, jurist och forskare i skadeståndsrätt, gått igenom aktuella lagar och flera pågående rättsfall.
Svenska kraftnät har tecknat ett avtal om en strategisk reserv för innevarande vinter med två olika elproducenter på sammanlagt 350 MW.
Valet av smörjmedel spelar en avgörande roll för hur hållbara och effektiva framtidens högtemperaturvärmepumpar blir, enligt en ny rapport från KTH.
Några dagar ledigt? Då är det dags att fundera på vilken produkt, tjänst eller metodik du vill ska premieras med 25-årsjubilerande Stora Inneklimatpriset.
Styrelsen i Byggherrarna har utsett Sofia Hansdotter till ny vd för branschorganisationen. Hon tillträder den 1 april 2026 och efterträder Tommy Lenberg, som går i pension efter 13 år som vd.
Snart har timglaset för 2025 runnit klart och det är dags att göra bokslut för året samt att se fram emot och planera för 2026.
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss för att genomföra det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Förslagen innehåller bland annat uppdaterade regler för energideklarationer och regler som ska underlätta tillsyn.
Julen är snart här och med den en hel del lediga dagar. Missa inte chansen att vidareutbilda dig med Energipodden som produceras av Slussen.biz när du får en stund över.
