Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Klimatförändringarna innebär ökade risker för översvämningar, skyfall och värmeböljor – utmaningar som sätter dagens städer på prov och kräver samverkan över fastighetsgränserna. Nu presenterar forskare vid IVL ett nytt verktyg som ska hjälpa kommuner och fastighetsägare att arbeta gemensamt och samordnat för att möta klimatförändringarnas konsekvenser.
Medan nya områden planeras med framtidens klimat i åtanke, är befintlig bebyggelse svårare att hantera, och åtgärderna kräver ofta både stora investeringar och samverkan mellan många aktörer. För att hitta nya former för samverkan kring klimatanpassning mellan privata och offentliga aktörer har forskare vid IVL och Linköpings universitet tillsammans med Malmö stad och flera fastighetsaktörer utvecklat så kallade klimatanpassningskontrakt.
– Kontrakten är en överenskommelse mellan kommuner, fastighetsägare och andra aktörer om hur klimatanpassning på en specifik plats ska planeras och genomföras. De tydliggör de olika parternas ansvar och roller, och ser till att såväl kostnaderna som nyttan fördelas rättvist, säger Åsa Romson, projektledare och miljöjuridisk expert på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Projektet har identifierat fem olika typer av kontrakt – från gemensamma avsiktsförklaringar till mer detaljerade juridiska avtal med kostnadsfördelning och gemensamma anläggningar. De kan tillämpas i allt från gemensamma initiativ kring plantering till större skyfallsåtgärder i parker och gaturum.
– Syftet med klimatanpassningskontrakt är att skapa tydlighet och struktur så att åtgärder faktiskt blir av, säger Åsa Romson.
Konceptet har utvecklats och testats i Malmö genom ett så kallat policylabb, där kommunen och fastighetsägare samarbetat med forskare och undersökt hur kontrakten kan tillämpas i praktiken, på olika typer av platser med olika lokala förutsättningar.
– För Malmö stad är frågan om klimatanpassning högaktuell, och det finns en stark förväntan från politiken att kommunen ska minska klimatrelaterade risker och sårbarheter. Dessutom har Malmö stad sedan tidigare genomfört flera klimatanpassningsåtgärder – vilket gjort Malmö till ett bra studieobjekt och samarbetspartner, säger Åsa Romson.
Intresset för klimatanpassningskontrakt växer även på andra håll.
– Vi ser att fler kommuner är nyfikna på verktyget. Under hösten berättar vi om resultaten på flera konferenser, bland annat hos Viable Cities, Rådet för levande städer och Sweden Green Building Council.
Åsa Romson menar att en avgörande faktor för att lyckas med klimatanpassningsarbetet är att skapa en gemensam förståelse för nyttan. För att fler kommuner och fastighetsbolag ska vilja delta i gemensamma klimatanpassningsåtgärder behövs också tydligare ansvarsfördelning, och ibland ekonomiska incitament.
– Om fler fastighetsägare inser att de både har ett ansvar och något att vinna på samarbete, kan mycket hända. Kommunerna behöver samtidigt få ett tydligare samordningsansvar och fler verktyg för att arbeta med befintlig stadsmiljö.
Hon tillägger att kommunerna har en särskilt central roll i arbetet, både som markägare och som samordnande kraft.
– Kommunen har bäst överblick över vad som händer i markmiljön och har ett övergripande ansvar enligt plan- och bygglagen. Även om kommunen inte äger all mark är de ofta den enda aktör som kan samla fastighetsägare och driva processen framåt.
Projektet har tagit fram åtta policyrekommendationer till stat, kommun och fastighetsägare för att minska klimatförändringarnas översvämnings- och värmerisker i befintlig stadsmiljö.
Läs policyrekommendationerna här: Så minskas klimatförändringarnas översvämnings- och värmerisker i befintlig stadsmiljö
Läs rapporten Klimatanpassningskontrakt: För att anpassa befintlig bebyggelse till klimatförändringarnas konsekvenser
Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet
| Dela |
 |
Tillbaka |
En allvarlig hotbild mot energiinfrastrukturen i samtliga nordiska länder utreds, enligt uppgifter till TV4 Nyheterna.
2026-års första Profil är vvs-expert hos en stor branschorganisation, har sålt naturgasabonnenmang i London och spelar bas i ett hårdrocksband.
2025-års Nobelpristagare i kemi, Omar Yaghi, har utvecklat en produkt som kan utvinna vatten ur luft i mycket torra och ökenliknande förhållanden, rapporterar The Guardian.
I framtiden kan vi slippa använda tvättmedel för att rengöra våra kläder. En ny avhandling har undersökt hur renat vatten kan användas för effektiv tvättning med minimal användning av tensider. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet testat nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS i rökgaser från svenska avfallsförbränningsanläggningar.
Nu startar Heavy-WeaRS, ett nytt forskningsprojekt finansierat av Trafikverket, som ska öka kunskapen om så kallade icke-avgasrelaterade utsläpp från tunga fordon genom mätningar under verkliga körförhållanden – ett område med stora kunskapsluckor.
Vi är stolta över att presentera att ingen mindre än Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren, kommer dela ut den 25:e upplagan av Stora Inneklimatpriset under Nordbygg den 23 april.
Bygg- och anläggningsbranschen var den sektor med flest mutbrottdomar i Sverige 2025. Sektorn stod också för de största mutbeloppen. Detta visar Rättsfallssamlingen 2025 från Institutet Mot Mutor, IMM.
Energimyndigheten finansierar elva nya projekt inom forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse. Projekten får dela på 60 miljoner kronor.
Kanske blir det ditt förslag till 25-årsjubilerande Stora Inneklimatpriset vi firar på After Prize-minglet på Nordbyggs Inneklimatarena den 23 april. Deadline för att lämna förslag är den 1 mars.
