Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Slussen.biz fanns på plats när ett 70-tal deltagare bjöds på ett digert föreläsningsprogram och utställning under årets upplaga av Geoenergidagen i Stockholm.
Dagen inleddes av Johan Barth, vd för Svenskt Geoenergicentrum som också är arrangör av Geoenergidagen.
- Det kokar i branschen. Det borras och installeras som aldrig förr. Det är de större systemen, riktiga geoenergisystem, som ökar allra mest. Vi ser också ett ökat intresse av geoenergi i fjärrvärmesystem.
Signhild Gehlin, teknisk expert vid Svenskt Geoenergicentrum, bjöd på den senaste statistiken.
- I Sverige fanns 2016 cirka 550 000 geoenergianläggningar i Sverige. Cirka 25% av småhusen har geoenergi och det finns en ökning av geoenergi i stora kommersiella fastigheter. Medelborrhålsdjupet har också ökat tack vare de allt större systemen. Den årliga energitillskottet från geoenergin är drygt 23 TWh/år och den installerade effekten cirka 6 GW.
Johan Tjernström, från Akademiska hus som är en av Sveriges största energikunder, talade under rubriken “20 år med geoenergi - vad har vi lärt oss?”.
- Akademiska hus köper in 400 GWh el, 320 GWh fjärrvärme och 70 GWh fjärrkyla varje år. Bland våra hållbarhetsmål finns samarbete med kunderna kring hållbarhetsinitiativ, energireduktion och att CO²-avtryck från drift elimineras. Vår strategi för att uppnå dessa är minska energianvändningen, påverka leverantörer och skapa förnybar elenergi. Jag rekommenderar också att man konkurrensutsätter sina energilösningar och till exempel utreder egna energilösningar för värme och kyla eller tittar om någon aktör kan erbjuda lokala energilösningar. Bland erfarenheterna när det gäller byggnation och drift av geoenergisystem finns vikten av att dimensionera rätt, vikten av att ta höjd i budget för injustering och optimering och att komplexa system kan ha ett par års inkörningstid vilket ställer höga krav på driftpersonalen.
Leif Rydell, energiansvarig hos pumptillverkaren Xylem i Emmaboda, bjöd på lärdomar från projektering och drift av ett högtemperaturlager vid företagets fabriksanläggning.
- Fabriksanläggningen i Emmaboda har en uppvärmd yta om cirka 110 000 m2 där vi kopplat ihop fastigheterna till gemensamt fjärrvärmenät med ett borrhålslager vilket ger oss möjlighet hämta av avge energi samt växla mellan värme och kyla. Borrhålslagret består av 140 borrhål som vardera är 150 meter djupa. Lagertemperaturen är 40-60 grader och verkningsgraden 70%. Bland fördelarna med kyl- och värmepumpsystemet finns att vi kan utnyttja både den varma och kalla sidan vilket är kostnadseffektivt och vi kan utnyttja systemen för komfortkyla vilket ger bättre arbetsmiljö.
Nelson Sommerfeldt, doktorand vid KTH, presenterade sin forskning, som gjorts inom ramen för Effsys Expand-programmet, om borrhål och värmepumpsystem med solceller och solceller kombinerat med solfångare.
- Det finns en lång forskningshistoria med solfångare och värmepumpar. Det vi ser nu är en ny trend med värmepump och solceller samt ett ökat intresse för hybridsystem med solceller och solfångare. Slutsatserna i forskningen är bland annat att vi kan se att hybridsystemen inte höjer SPF (Seasonal Performance Factor) markant men att det är möjligt att minska borrhålsdjupet och avståndet mellan borrhålen med minimal risk. Hybriderna kan vara kostnadseffektivt alternativ till borrning i renoveringsobjekt, men kräver en större investering. De ger också en potential att expandera bergvärmemarknaden för flerfamiljshus, något som tidigare varit svårt på grund av otillräckligt markutrymme.
Jessica Benson, från RISE, presenterade resultatet ett projekt som gjorts i en bostadsrättsförening i Kungälv där man 2013 bytte från fjärrvärme till solhybrider och bergvärmepumpar.
- Man gick från 600 MWh/år fjärrvärme till 330 m² solhybridpanel, 50 kWp, 3 bergvärmepumpar, 2 x 55 kW, 1 x 25 kW samt 11 borrhål om vardera 220 meter. Resultatet är att systemet fungerar bra och värmepumparna har ett SPF på tre.
Geoenergidagens avslutande föreläsning får också betecknas som “dagens värsting” då Tero Saarno, från St1, informerade om företagets projekt med djupgeotermi i Esbo strax utanför Helsingfors.
- Konceptet är i stort sett ett djupgeotermiprojekt med undantaget att det endast producerar fjärrvärme. Båda produktionskällorna är nu borrade mer än hälften och med DTH-teknik med borrhammare. Den djupare källan, som är 6,4 km djup, testkördes framgångsrikt i somras. Under arbetets gång har borrningen skapat 44000 jordbävningar. Dock ingen så stor att den kunnat kännas för boende i området.
Som komplement till seminarierna fanns också en utställning med tolv utställare som presenterade produkter och tjänster med koppling till geoenergi.
Text och bild: Ulrik Hammarsträng
| Dela | Tillbaka |
Snart kan luftkvaliteten mätas i varje gathörn med hjälp av Chalmersutvecklade sensorer placerade i lyktstolpar.
Regeringen har tagit beslut om en skrivelse om byggnaders energiprestanda för att fullfölja aviseringen i proposition 2017/18:288 Energipolitikens inriktning.
En kvinna i 70-års misstänkts ha avlidit av till följd av bakerieutbrottet i den norska kommunen Asköy. Samtidigt kopplas smittan till djuravföring som hittats i anslutning till den smittade bassängen, rapporterar nrk.no.
Landets största solcellspark invigdes på torsdagen utanför Sjöbo. Anläggningen sträcker sig över tolv hektar, men där marken fortsatt kommer att utnyttjas som betesmark för strövande får.
Svenskt Vatten presenterar rapporten Anläggningstillgångar inom VA – hur beskrivs de i budgetar och årsredovisningar?
I juni månad avlöser skolavslutningarna varandra och även på INSU (fd IUC) i Katrineholm var det examensdags för de som utbildat sig till vvs-ingenjörer. Som traditionen bjuder delades Slussen.biz stipendium ut till den med bäst studieresultat.
På måndag den 10 juni överlämnade Nätkoncessionsutredningen sitt slutbetänkande till regeringen.
I ett finskt projekt har mätmetoder med vars hjälp man snabbt och tillförlitligt kan kontrollera funktionsdugligheten hos avskärmningar, andningsskydd och apparater för behandling av luften vid asbestsrivning utvecklats och testats.
Sedan 2018 har elnätspriserna höjts med i snitt 3,6 procent, jämfört med KPI på 1,9 procent. Det visar den årliga Nils Holgersson-rapporten, som kartlägger avgifter och taxor för ett flerbostadshus i landets samtliga kommuner.
Utsläppen av mikroplast uppmärksammas allt mer. Nya rön visar att vi får i oss mikroplast motsvarande ett kreditkort på 5 gram i veckan.
