Svenskt Vatten presenterar rapporten Patogenhalter i svenska ytvattentäkter för QMRA – statistisk modellering och utvärdering av ett hypotesbaserat angreppssätt.
Sammandrag: Rapporten ger ett underlag för att definiera halten sjukdomsframkallande mikroorganismer (patogener) i råvatten, något som behöver göras i riskbedömningsverktyget QMRA. Dels ges tabellvärden för några viktiga parasiter och bakterier, dels har en kvotmodell tagits fram för att beräkna patogenhalter utifrån E. coli-halten
Sammanfattning: Att analysera indikatororganismer i utgående dricksvatten från ett vattenverk eller i tappkranen hos en konsument är inte tillräckligt för att bedöma och förebygga risken för smitta. Dricksvattenproducenterna uppmanas numera till ett riskbaserat angreppssätt där kvantitativ mikrobiologisk riskbedömning (QMRA) är en metod för att beräkna infektionsrisken. Men för att kunna beräkna denna risk måste dricksvattenproducenten ange patogenhalterna i det råvatten som vattenverket använder. I modellverktyget QMRA, som numera tillhandahålls via webben (www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/qmra), är patogenhalter i råvattnet det första som ska skrivas in.
Hittills har det saknats bra data som täcker in variationen av patogenhalter i olika typer av ytvatten i Sverige. Men den bristen är nu åtgärdad genom SVU-projektet som har använt data från två stora kartläggningsprojekt av patogener i regi av dels Livsmedelsverket, dels Folkhälsomyndigheten. De här två projekten genomfördes som en följd av de stora svenska utbrotten av parasiten Cryptosporidiumåren 2010 och 2011. I Livsmedelsverkets projekt togs prover på patogena bakterier, parasiter och virus på sex geografiskt spridda råvattenintag i Sverige. Folkhälsomyndighetens projekt omfattade bland annat provtagning vid en rad avloppsreningsverk för analys av parasiter.
Syftet med SVU-projektet var att nyttiggöra insamlade patogendata från de två nämnda projekten och att underlätta för framtida användare av QMRA-verktyget att göra antaganden av patogenhalter i ytvattnet. Flera av de tabeller som finns i rapporten innehåller värden som kan ”knappas in” i den del av QMRA-verktyget där patogenhalter ska anges. I en bilaga finns förslag på arbetsgång. Projektet har också provat ut ett angreppssätt som gör det möjligt att beräkna en patogenhalt enbart utifrån fynd av E. coli-bakterien och viss kunskap om vilka patogenkällor som finns uppströms råvattenintaget.
Projektgruppen har utgjorts av Rikard Dryselius och Karin Jacobsson på Livsmedelsverket, Anette Hansen på Folkhälsomyndigheten, Ekaterina Sokolova på Chalmers, Ida Bodlund från Stockholm Vatten och Avfall samt Beatrice Svensson från Trollhättan Energi. Susan Petterson, Water & Health i Australien har bistått i de matematiska beräkningarna, och Johan Åström hos Tyréns har samordnat projektet.
Källa: Svenskt Vatten
Dela |
|
Tillbaka |
LO-facket Elektrikerna varslar om strejk med start den 14 maj, rapporterar sr.se.
Poddvärdarna Mats och Kay snackar möjligheterna med teknisk isolering med Pär Bönnestig, verksamhetschef på Isoleringsfirmornas förening.
Hur kan man som fastighetsägare använda gråvatten istället för dricksvatten? Nu finns en inspirationsguide för att underlätta och ge svar på grundläggande frågor om vad man praktiskt bör tänka på vid användning av gråvatten.
Vid årsmötet den 29 april valdes Tomas Kåberger till ny ordförande för Energikontoren Sverige.
EnergyNet är ett nytt sätt att distribuera el på som underlättar lokal produktion, lagring och delning. EnergyNet gör det möjligt för den som producerar el att sälja den direkt till andra i sin närhet.
Forskare från Linköpings universitet kan nu visa hur fastighetsägare kan gripa sig an det förebyggande arbetet mot översvämningar.
BeBo presenterar ett nytt projekt som ska underlätta kravställning av bostads-FTX med hög prestanda i kallt klimat.
Veronica Koutny Sochman har utsetts till ny vd för Byggmaterialindustrierna med start i början av oktober. Hon kommer närmast från Swedisol, branschorganisationen för mineralullsisolering, där hon varit vd.
Sven Andersson-priset 2025 tilldelas Anders Lundin som under flera decennier varit en betydande kraft inom innemiljöområdet, där han kombinerar tvärvetenskaplig expertis med en passion för att förbättra människors hälsa i våra byggnader.
De alternativa elområdesindelningar för Sverige som ingått i den EU-gemensamma elområdesöversynen ger sämre samhällsekonomisk nytta än dagens elområden. Det framgår av en rapport.