Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Tom Bellander, professor i arbets- och miljömedicin på Karolinska institutet och Stockholms läns landsting, inledde med att konstatera att vill man ha en frisk befolkning så räcker inte de befintliga reglerna kring luft och luftrening till.
Hur ser det då ut vad det gäller luftföroreningar? Christer Johansson, professor på institutionen för tillämpad miljövetenskap gav en hel del svar på den frågan.
Ungefär 90 % av EU:s invånare exponeras för en av de mest skadliga luftföroreningarna som är hälsovådlig och många städer har problem med att klara EU:s krav. Bovarna i dramat är bland annat olika partiklar från trafiken såsom vägslitage, avgaser, slitage av bromsar och dessutom en mix av dessa. Även vedeldning har betydelse, främst kanske i Norrland och Småland, men också i vissa områden i Stockholm.
Sammafattningsvis gav Christer Johansson en dubbel bild av Stockholmsluften.
- Generellt har vi ren luft i Stockholm, men de uppmätta värdena av PM10 på Hornsgatan är bland de högsta jämfört med likvärdiga städer i Europa. Det har dock blivit bättre tack vare exempelvis dammbindning och minskad användning av dubbdäck. Den ökade användningen av diesel gör dock att sot- och kväveoxid inte minskar som förväntat.
Gunnel Emenius, medicinsk doktor i miljömedicin, gav en bild över inomhusluften.
Vanliga föroreningar i inomhusluft är oorganiska gaser och partiklar och aerosoler. Många nya ämnen bildas också genom kemiska reaktioner mellan föroreningar i luften eller mellan föroreningar i luften och ämnen i olika ytor på exempelvis möbler och elektronik .
En vanlig orsak till problem i inomhusluften är, enligt Gunnel Emenius, ventilationen.
- Många äldre hus använder sig om självdragsventilation som inte har någon som helst filtrering av partiklar. Andra orsaker till problem är exempelvis illa underhållna ventilationsanläggningar, underdimesionerade flöden i förhållande till personbelastning, något som är vanligt i skolor och förskolor, samt felaktigt placerade luftintag. Forskningen visar bland annat ett samband mellan långvarig vistelse i fuktskadade byggnader och ökad förekomst av astma, rinit, bronkit och luftvägsinfektioner. Riskbedömmningen, baserad på samlad forskning, är 30-50% ökad risk för astmasymptom bland individer vars bostäder har fukt- och mögelskador.
Antonios Georgelis, docent vid Centrum för arbetsmiljömedicin, redogjorde för en undersökning om stockholmarnas syn på luftkvaliteten.
Undersökningen görs vart fjärde år. Varannan gång tillfrågas vuxna och varann gång barn. Frågorna är bland annat vilken typ av bostad bor du i, har bostaden något fönster som är direkt vänt mot större gata/trafikled/lokalgata och vilken typ av uppvärming har bostaden? Sammanfattningsvis kan man säga att trots att luftkvaliteten i många avseenden blivit mycket bättre i Stockholms län finns det fortfarande en betydande andel av befolkningen som uppger dålig luftkvalitet i eller i närheten av bostaden. Den andelen är mycket högre bland de som bor nära högtrafikerade vägar eller trafikleder.
Petter Ljungman, kardiolog vid Karolinska institutet, talade om utomhusluftens betydelse för hälsan.
- Luftföroreningar bidrar till 3.7 miljoner dödsfall årligen. Bland annat genom hjärtsjukdom, stroke, kroniska lungsjukdomar och lungcancer. En stor studie, Harvard six cities study, där man placerat ut en central mätstation i sex städer visar på stora skillnader gällande dödligheten i hjärt- och lungsjukdomar kopplat till graden av luftföreningar.
Olena Gruzieva, medicinsk doktor och läkare vid enheten för miljömedicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet, redogjorde för studier kring långtidseffekter av luftföroreningar.
Information om så kallade respiratorisk hälsa kan man hämta in via enkäter, register eller lungfunktionsundersökning, så kallad spirometri. Forskningen visar bland annat att barn i områden med höga nivåer av luftföroreningar har fler symptom från luftvägarna och att skolbarn har lägre lungfunktion. Slutsatser är bland annat att tidig exponering för luftföreningar har visat de flesta och största sambanden med olika hälsoeffekter hos barn.
Anders Blomberg, professor och överläkare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, presenterade olika studier kring sambandet mellan luftföroreningar och effekter på hjärta och kärl.
Dieselavgaser är en betydande källa till luftföroreningar. Astmatiker är väldigt känsliga för diesel då ultrafina partiklar därifrån tränger långt ner i luftrören. Undersökningar visar att avgasfiltrering kan göra nytta, däremot verkar det inte spela någon roll om det är fossil diesel eller biodiesel.
Tom Bellander presenterade tankar kring hur förtätningen av Stockholm skulle kunna påverka hälsan.
Först kan man ju fråga sig om städer är en naturlig plats att leva på, enligt forskningen tar det cirka 600 generationer för människan att anpassa sig. Vi kan dock inte se någon försämring i livslängd Stockholms tätt befolkade stadsdelar. Vi ser både positiva och negativa bieffekter av som skulle kunna bli en följd av förtätningen. Det är viktigt att man förtätar mot förbättrad hälsa och använder kraften i expansionen.
Anders Hedström, som representerade Svensk Ventilation, berättade om ett projekt man gjort i en lägenhet på Hornsgatan i Stockholm.
I det aktuella projektet har man genomfört ett antal mätningar i en lägenhet i 80-talshus på Hornsgatan för att undersöka hur inomhusluften ser ut både partikulärt och luftkvalitetsmässigt för och efter installation av FTX-ventilation. Slutsatsen blev att inne i en lägenhet på Hornsgatan var värdena höga i förhållande till uteluften med den ursprungliga F-ventilationen. Efter installationen av FTX-systemet sjönk uppmätta värden inomhus radikalt i förhållande till uteluften trots att tillflödet av uteluft ökat. Med det installerade kol/partikelfiltret blev inomhusluften mycket bra trots höga utomhusvärden. Om man kompletterar ventilationen med en hepafiltrerad luftrenare, till exempel om man har problem med luftvägarna, får man mycket ren luft.
Text och bild: Ulrik Hammarsträng
| Dela |
 |
Tillbaka |
Slussen.biz fanns på plats när branschorganisationen Svensk Ventilation höll årsmöte på Vår Gård i Saltsjöbaden.
Folkhälsomyndigheten publicerar nu en ny tillsynsvägledning om temperatur inomhus. En förändring jämfört med tidigare är att de nya allmänna råden har ett större fokus på höga temperaturer.
Slussen.biz deltog på ett webinarium där Camfil presenterade konceptet Chief Airgonomic Officer tillsammans med den gästande professorn, Lars Ekberg från Chalmers.
Vattenläckor ställer till omfattande skador som får stora följder för både hela samhällen och viktiga verksamheter. Det visar en ny rapport från VA-Fakta.
Expovåren avslutas med en ExpoStyr-turné till norra Sverige. Den här gången är det Luleå, Skellefteå, Umeå och Örnsköldsvik som får besök 28-30 maj.
I Göteborg testas tre olika filtermaterial för rening av dagvatten från E6:an, rapporterar svt.se.
Sveriges kommuner och regioner måste öka takten när det gäller installationer av solceller. Detta enligt ett EU-direktiv som syftar till en ökande grad av självförsörjning när det gäller el, rapporterar tv4.se.
Efter ett uppehåll återupptar vi vår serie Läsaren och möter Rikard Borneroth som arbetar som vvs-konsult på Sweco.
Regeringen bör utreda behovet av reglering på fjärrvärmemarknaden för att skydda kunderna från höga fjärrvärmepriser. Det framgår av den skrivelse som Konkurrensverket i dag skickar till regeringen.
Svenskt Vatten presenterar rapporten Göra rätt, hålla tätt – täthetsprovning av olika tryckrörssystem inom VA.
