Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Ju fler aktörer i stora byggprojekt, desto större risk för fel, olyckor och oväntade kostnader. Även om BIM-metoden underlättar samverkan mellan parterna, råder fortfarande viss tveksamhet i branschen. Lina Gharaibeh, ny doktor vid Högskolan Väst, har utvecklat ett verktyg som visar när det lönar sig att använda BIM.
Building Information Modelling (BIM) är en metod för samverkan där aktörerna i ett byggprojekt delar och hanterar information under hela byggnadens livscykel – från arkitektritningar, genom hela byggprocessen, till fastighetsförvaltning och slutlig demontering när byggnaden är uttjänt.
Genom att använda BIM blir det enklare för parterna att samverka, vilket bland annat leder till effektivare arbetsflöden, kostnadsbesparingar, färre fel, minskade olyckor samt effektivare drift och underhåll av byggnaden.
– Trots de många fördelar som BIM erbjuder, råder det fortfarande skepsis kring metoden inom byggnadsindustrin, konstaterar Lina Gharaibeh, som nyligen försvarade sin doktorsavhandling vid Högskolan Väst.
– Jag har identifierat flera hinder som motverkar att BIM implementeras i stora byggprojekt. Det kan handla om oro över kostnader eller uppfattningar om att BIM är tekniskt komplext. Det kan också bero på att vissa yrkesgrupper eller nyckelpersoner ifrågasätter de fördelar som BIM ger i förhållande till den investering som krävs.
Nytt verktyg visar när BIM lönar sig
Lina har utvecklat ett verktyg för att kvantifiera värdet av att använda BIM i byggprojekt. Projektägare kan enkelt jämföra och utvärdera kostnader och fördelar med BIM, vilket ger ett bra beslutsunderlag för alla inblandade parter.
– BIM kan tillämpas på olika nivåer, från 0 till 3. I många projekt används nivå 2, oftast på grund av att man då använder 3D-modeller som utvecklats till en viss grad. Projekt går sällan vidare till mer utvecklade nivåer som 4D (tidsrelaterad information) eller 5D (kostnadsrelaterad information). Det beror främst på att parterna inte upplever att det behövs eller att kunden inte efterfrågar det.
Två byggprojekt studerades
Lina har i sin forskning studerat två olika byggprojekt; en vårdanläggning och en utbildningsanläggning. Båda projekten använde BIM på nivå 2, men med olika målsättningar. För vårdanläggningen låg fokus på att skapa en hållbar byggnad, medan fokus för utbildningsanläggningen var att hålla en tajt tidsplan.
– Med hjälp av mitt verktyg kunde jag visa på betydande fördelar med att använda BIM i båda projekten, exempelvis vad gäller lönsamhet, effektivare underhåll och minskad energiförbrukning. Projektägarna fann resultaten intressanta eftersom de tidigare inte hade övervägt fördelarna med BIM efter byggfasen.
– Den här typen av utvärdering ger projektägare och investerare värdefulla insikter, något som gynnar framtida byggprojekt.
Vidareutvecklar sitt verktyg
Linas verktyg visar att ökad användning av BIM i stora byggprojekt ger större övergripande fördelar. Hon siktar nu på att vidareutveckla sitt verktyg för att göra det mer användarvänligt och tillgängligt.
– Jag är övertygad om att byggbranschen har mycket att vinna på att använda BIM, särskilt med tanke på samhällets ökade krav på hållbara byggnader och processer. Det blir också allt vanligare att BIM-kompetens krävs vid upphandlingar.
Lina har själv gedigen erfarenhet från byggbranschen. Hon arbetade i tolv år som civilingenjör i Jordanien och stötte där på BIM i olika storskaliga byggprojekt.
– Jag ser fram emot att fortsätta forska i ämnet i nära samarbete med aktörer i byggbranschen. I Sverige är företag mer öppna och intresserade av att delta i forskningsprojekt jämfört med andra länder jag arbetat i.
– Även om BIM har använts i Sverige sedan tidigt 2000-tal, märker jag av ett större motstånd här än i andra länder. Det kan bero på branschens vana att arbeta enligt traditionella byggmetoder.
Läs avhandlingen: BIM Impact Analysis in the Construction Supply Chain: Industry-Informed Insights and Quantification Methodology
Källa: Högskolan Väst
| Dela |
 |
Tillbaka |
Sverige har fått en ny herre på täppan när det gäller solcellparker. Den störst parken invigdes i dagarna och ligger utanför småländska Hultsfred, rapporterar svt.se.
En pilotstudie, som gjorts av Copenhagen Business School och Malmö universitet, visar att behovet av att rusta upp och göra det svenska vattenledningssystemet mer hållbart hindras av nuvarande regler och brist på ekonomiska incitament.
Hur mycket el behövs i ditt län i framtiden? Energimyndigheten presenterar nya underlag som visar hur elbehovet kan utvecklas på regional nivå fram till 2050.
Boverket har kartlagt och analyserat hur totalt 75 kommuner behandlar klimatrelaterade risker i översiktsplaner. Resultaten visar att det finns mycket stora variationer i hur riskerna behandlas.
Både för människor och för industrin är vatten livsnödvändigt. För ett livsmedelsföretag som Orkla Foods Sverige, där vatten är en central ingrediens i många produkter och avgörande för hygien och produktion, är frågan högaktuell.
I juli 2025 gick 553 företag i konkurs i alla branscher, en minskning med 24 procent jämfört med juli 2024. Byggindustri är en av branscherna med störst minskning av konkurser.
Energimyndigheten öppnade nyligen en utlysning för att etablera ytterligare kompetenscentrum inom energiområdet för perioden 2027–2031. Satsningen omfattar totalt cirka 300 miljoner kronor och riktar sig till universitet och högskolor.
I Malaysia ska flera stora datacenter byggas för att möta den växande efterfrågan när allt fler bolag använder AI-lösningar. Tillväxten kräver stora mängder el och vatten för kylning vilket hotar miljön i närområdet, rapporterar sverigesradio.se.
Stockholms vattenverk är i så dåligt skick att de håller på att falla ihop enligt Stockholm vatten och avfall. Det rapporterar Sveriges Radio P4 Stockholm.
Tyska studenter tilldelas Stockholm Junior Water Prize 2025 för en innovation av ett system för översvämningsvarning.
