Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Samtidigt anger de flesta som kör med dubbdäck att de inte kan tänka sig att byta till dubbfria vinterdäck. Detta visar en attitydundersökning som Naturvårdsverket låtit göra.
- Det är positivt för luftkvaliteten i svenska städer att fler kör med dubbfria vinterdäck, men samtidigt behöver mer göras för att få ner partikelhalterna ytterligare, säger Leif Holmberg, enhetschef på Naturvårdsverkets luftenhet.
I attitydundersökningen, där 1000 slumpvis utvalda bilägare i Sverige tillfrågats, uppgav knappt 40 procent att de kör med dubbfria vinterdäck denna vinter. Trenden är att andelen dubbfria vinterdäck ökar i jämförelse med för tio år sedan. Då uppmättes andelen dubbfria vinterdäck till knappt 30 procent.
Den ökande användningen av dubbfria vinterdäck bidrar till en renare stadsluft. Användning av dubbdäck bör minskas där de river upp små partiklar från asfalten. Dessa partiklar samlas under vintern till stor del på de fuktiga och kalla vägbanorna på våren när vägarna torkar virvlar de upp i luften och orsakar då höga partikelhalter. Detta är förklaringen till att det varit höga partikelhalter i flera svenska städer de senaste veckorna, vilket framgår av den senaste månadens statistik.
Den senaste månadens statistik
Undersökningen visar att vilken typ av vinterdäck man kör med skiljer sig en hel del beroende på var i landet man bor. Dubbfria vinterdäck är vanligare i storstadskommuner och i södra Sverige medan dubbdäck är vanligare i landsbygdskommuner och i de norra delarna av Sverige.
För att begränsa dubbdäcksanvändningen i städer har kommuner i dagsläget möjlighet att införa dubbdäcksförbud på enskilda gator eller inom avgränsade zoner.
- I de städer där dubbdäcksförbud har införts har det bidragit till ökad andel dubbfria vinterdäck och därmed renare luft. Det är i nuläget framförallt lokala åtgärder och styrmedel som behövs för att fortsatt minska dubbdäcksanvändningen i de städer där höga partikelhalter beror på dubbdäcksanvändning, säger Leif Holmberg.
Att andelen dubbfria vinterdäck ökar har, tillsammans med åtgärder som dammbindning av gator, bidragit till att partikelhalterna i svenska städer har en sjunkande trend. Trots det har många städer fortfarande halter över miljömålet Frisk lufts målnivå för partiklar.
Förbud upplevs inte alltid så rättvist eller flexibelt för de bilister som anser sig ha stort behov av dubbdäck. Naturvårdsverket kommer därför att se över och andra möjliga lösningar. En av de lösningar som vissa kommuner efterfrågar är möjligheten att avgiftsbelägga dubbdäcksanvändning i städer, liknande avgiftsbelagd parkering.
Källa: Naturvårdsverket
| Dela |
 |
Tillbaka |
Slussen.biz deltog på ett webinarium där Camfil presenterade konceptet Chief Airgonomic Officer tillsammans med den gästande professorn, Lars Ekberg från Chalmers.
Vattenläckor ställer till omfattande skador som får stora följder för både hela samhällen och viktiga verksamheter. Det visar en ny rapport från VA-Fakta.
Expovåren avslutas med en ExpoStyr-turné till norra Sverige. Den här gången är det Luleå, Skellefteå, Umeå och Örnsköldsvik som får besök 28-30 maj.
I Göteborg testas tre olika filtermaterial för rening av dagvatten från E6:an, rapporterar svt.se.
Sveriges kommuner och regioner måste öka takten när det gäller installationer av solceller. Detta enligt ett EU-direktiv som syftar till en ökande grad av självförsörjning när det gäller el, rapporterar tv4.se.
Efter ett uppehåll återupptar vi vår serie Läsaren och möter Rikard Borneroth som arbetar som vvs-konsult på Sweco.
Regeringen bör utreda behovet av reglering på fjärrvärmemarknaden för att skydda kunderna från höga fjärrvärmepriser. Det framgår av den skrivelse som Konkurrensverket i dag skickar till regeringen.
Svenskt Vatten presenterar rapporten Göra rätt, hålla tätt – täthetsprovning av olika tryckrörssystem inom VA.
Försvarsmakten kommer inte stå för eventuellt skadestånd till de PFAS-förgiftade i Kallinge, rapporterar Sveriges Radio.
Svenskt vatten presenterar rapporten Klimatanpassning av vatten- och avloppssystemen – dagens kunskap och forskningsbehov.
