Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Varierad molnighet som här, utanför Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet, innebär en utmaning i att göra säkra prognoser över solinstrålningen. Foto: Joakim Munkhammar
En ny matematisk modell som utvecklats vid Uppsala universitet för att förutsäga variationer i solinstrålningen, och som kan hjälpa till att utnyttja el från solenergi effektivare, har nu testats mot olika datamodeller och visat sig kunna ge mycket träffsäkra prognoser. I flera fall var den till och med bäst. Resultaten har publicerats i två artiklar i tidskriften Solar Energy.
Solproduktionen från en anläggning skiftar snabbt när moln passerar över solpanelerna. För den som producerar sin solel lokalt, till exempel i en fastighet, och vill styra sitt eluttag efter tillgången, kan behöva veta hur ljuset förändras i detalj. Prognoser för solinstrålningen kan vara ett sätt att få kontroll över solproduktionen.
– Vår modell, som vi kallar MCM-modellen, bygger på att förutspå vad som händer nästa minut, timme eller dag baserat på vad som vanligen sker efter en viss nivå av solinstrålning. Modellen är enkel i design, lättränad, lättanvänd och ger förvånansvärt skarpa prognoser för solinstrålningen, säger projektledaren Joakim Munkhammar vid institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik vid Uppsala universitet.
Modellen som presenterades vetenskapligt förra året, bygger på en så kallad dold Markovmodell, det vill säga en statistisk modell för att känna igen och förutsäga processer och mönster. MCM-modellen, som står för Markov Chain Mixture Distribution, delar in solinstrålningen i nivåer och räknar ut sannolikheten för att solljuset i nästa och nästkommande skeden hoppar till andra nivåer. Utifrån detta går det att göra prognoser för när och mellan vilka nivåer solljuset hoppar och stämma av med faktiska observationer för att se hur väl detta stämmer med verkligheten.
Nu har modellen testats av både forskare som jobbat med den tidigare och av andra forskare. Den provkördes mot flera andra modeller. I den ena studien där modellen testades mot fem vedertagna så kallade benchmark-modeller, som används för att jämföra och utvärdera nya modellers prestanda, gav den de mest tillförlitliga prognoserna, i synnerhet för närtid.
Uppsalaforskarna hoppas nu att deras modell ska kunna användas för styrning av tekniska system:
– Vi ser fram emot att samarbeta med andra forskare och företag för att testa modellen på verkliga system som exempelvis batterilager. Där vill vi försöka öka kostnadseffektiviteten hos batterilagret genom att styra laddningen utifrån prognoser över den lokala solproduktionen, säger Joakim Munkhammar.
Projektet ”Utveckling och utvärdering av prognostiseringsmodeller för solel och elanvändning över tid och rum” finansieras av Energimyndigheten och pågår till och med 31 december 2020. Det är ett samarbete mellan Uppsala universitet, (STUNS) Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala näringsliv och samhälle samt Region Uppsala.
Källa: Uppsala universitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Växthusgasutsläppen från många svenska avloppsreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från Linköpings universitet som gjorts med hjälp av drönare.
På måndag startar Sveriges första Nationella Radonvecka, den 3–9 november – ett initiativ för att öka medvetenheten om radon, en gas som varje år orsakar runt 500 fall av lungcancer.
Är du på jakt efter ny kompetens till din organisation? I Slussen.biz Rekryteringsbank finns det en hel del nya kandidater att kika på. Kanske blir det din bästa investering någonsin.
Just nu genomförs ett projekt där Energimyndigheten vill identifiera och analysera företag som arbetar som arbetar med digitalisering som verktyg för energieffektivisering inom industrin.
2024 valdes Åsa Wahlström, docent och adjungerad professor vid Lunds universitet och affärsområdeschef Byggd miljö på CIT Renergy, in i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. Nu kan hon också stoltsera med ett diplom från den samma.
11-14 november gör ExpoVA sitt årliga besök i norra Sverige. Den här gången med ett rekordstort antal utställare, 28 stycken. Turnén besöker i tur och ordning Luleå, Skellefteå, Umeå och Östersund.
Energimyndigheten lanserar den digitala utbildningen Driftlyftet, som ska stärka kompetensen hos driftpersonal och främja en mer effektiv användning av energi i byggnader.
På den internationella innovationspaviljongen som arrangeras under Vatten2025 kan man ta del av lösningar från tio företag från hela världen inom VA-teknik som vill in på den svenska marknaden samt ta del av föreläsningar.
Karshults avloppsreningsverk i Motala drog längsta strået i VA-tidsskriften Cirkulations fototävling om den vackraste utsikten från ett avloppsreningsverk.
Slussen.biz har fått några ord med Vattenindustrins generalsekreterare, Joachim Jämttjärn, i vimlet på Vatten2025.
