Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Sverige nettoexporterade 25,8 TWh el under 2019, alla tiders rekord. Vindkraften noterade också sin högsta produktion hittills. Det genomsnittliga systempriset på den nordiska elbörsen blev 41 öre/kWh, en minskning med knappt 4 öre jämfört med 2018. Så kan elåret 2019 sammanfattas.
Preliminära siffror för 2019 års elproduktion visar på en uppgång för de flesta kraftslagen, och den högsta nettoexporten av svensk el någonsin. 25,8 TWh (Terawattimmar = miljarder kilowattimmar) slår det tidigare rekordet från 2015 på 23 TWh. Majoriteten av vår elexport gick till Finland medan det mesta av vår import kom från Norge. Notabelt är att Sverige nettoexporterade till Norge för första gången sedan år 2010.
Knappt 9 TWh importerade Sverige från grannländerna under året, varav 5 TWh från Norge och knappt 3 TWh från Danmark, medan exporten uppgick till drygt 34 TWh, varav 15 TWh gick till Finland.
Bidragande orsaker till den rekordstora nettoexporten är dels den fortsatt svaga kraftbalansen i Finland i avvaktan på starten av Olkiluoto 3, dels lägre elproduktion i Norge.
– Förra sommarens värme och torka medförde som mest ett underskott på 20 TWh i de nordiska vattenmagasinen. Återställandet av magasinen i Norge har medfört lägre elproduktion. Till och med november var den norska elproduktionen 10 TWh lägre än året innan. Som en följd av detta har elpriset i Norge varit högre än i Sverige, vilket inte hänt sedan år 2006, säger Magnus Thorstensson, marknadsanalytiker hos Energiföretagen.
Fem kraftslag i systemet
Vattenkraften nådde näst intill sitt normalvärde och stannade på 64,4 TWh. Kärnkraften producerade något mindre, 63,2 TWh, främst beroende på Ringhals 2 som hade reparationer i början av året och under hösten trappat ned produktionen då verket ska stängas vid årsskiftet. Trots detta var det ändå ett förhållandevis starkt år för kärnkraften.
Vindkraften ökade med nästan 20 procent till rekordhöga 19,5 TWh. Den högsta elproduktionen hittills per vecka (0,82 TWh) uppnåddes under oktober månad. Det blåste mycket i början av året och under årets allra sista månader.
– Att vindkraften producerat mer var väntat eftersom det har installerats mer vindkraft i Sverige, säger Nicole Burstein som är statistikansvarig hos Energiföretagen Sverige.
Övrig värmekraft, som främst består av kraftvärme i fjärrvärmesystem och industrier, landade på 15,4 TWh, ungefär som året före. Solkraften utgör ännu en mycket liten del av elmixen, men beräknas ha ökat mycket i procent räknat. Soltimmarna var under sommaren många, däremot färre under hösten.
Elpriset ned med nio procent
Det genomsnittliga systempriset på elbörsen Nord Pool Spot blev 41 öre/kWh år 2019, en minskning med knappt 4 öre jämfört med 2018, motsvarande nio procent.
– Det är svårt att peka ut en enskild faktor som förklaring till de lägre priserna, det är en funktion av flera faktorer. År 2019 var priserna på utsläppsrätter högre och vattenkraftproduktionen i hela Norden lägre än året innan, vilket innebar ett tryck uppåt på priserna. Men detta motverkades främst av mer vindkraft, lägre elanvändning och lägre bränslepriser, kommenterar Magnus Thorstensson.
Högst pris i södra Sverige
Systemprisets månadsgenomsnitt har varierat mellan 29 öre/kWh i juni och 55 öre/kWh i januari. Det högsta timpriset under året var 91 öre/kWh den 6 november klockan 18–19, medan det lägsta timpriset var drygt 2 öre/kWh den 8 juni klockan 23–24.
De genomsnittliga priserna i de fyra svenska elområdena – Luleå, Sundsvall, Stockholm och Malmö – varierade mellan 40 och 42 öre/kWh. Priset var detsamma i alla elområden under 79 procent av årets timmar. I genomsnitt var elpriset i Malmö 1,5 öre/kWh högre än i Stockholm och 2,0 öre/kWh högre än i Sundsvall och Luleå. Skillnaden var störst i oktober då priset i Stockholm var 5 öre lägre än i Malmö och priset i de två norra elområdena var 6 öre lägre.
Lägre elpriser i Tyskland
Det genomsnittliga timpriset i Tyskland blev knappt 38 öre/kWh. Med en högre andel sol- och vindkraft är prisvariationerna i Tyskland betydligt större än i Norden. Preliminärt var det högsta timpriset 130 öre/kWh och det lägsta -96 öre/kWh.
Under året var priset i Tyskland negativt under drygt 200 timmar, vilket är nästan dubbelt så mycket som förra året. I Norden uppstod negativa priser endast i de danska områdena; som mest på Jylland under drygt 130 timmar.
Preliminär elbalans 2019 jämfört med året före och tio år sedan
|
Tillförsel |
År |
År |
År |
Ändring |
|
|
2009 |
2018 |
2019 |
från år 2018 |
|
Vattenkraft |
62,2 |
61,8 |
64,4 |
4,2% |
|
Vindkraft |
2,5 |
16,6 |
19,5 |
17,3% |
|
Kärnkraft |
68,5 |
65,8 |
63,2 |
-3,9% |
|
Solkraft* |
- |
0,39 |
0,6 |
53,5% |
|
Övrig värmekraft |
15,8 |
15,0 |
15,4 |
2,5% |
|
Elproduktion totalt |
146,0 |
159,6 |
163,1 |
2,2% |
|
Netto Import (+) /Export (-) |
4,7 |
-17,2 |
-25,8 |
50,3% |
|
Total elanvändning |
148,2 |
142,4 |
137,2 |
-3,6% |
*Uppskattad produktion
Källa: Energiföretagen Sverige, Svenska kraftnät, SCB
| Dela |
 |
Tillbaka |
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.
Slussen.biz fanns på plats när Swegon bjöd in till RE:thinking - en dag om framtidens hållbara fastigheter på det anrika danspalatset Nalen i Stockholm.
På uppdrag av Konkurrensverket har teknologie doktor Sofia Lingegård vid Kungliga Tekniska högskolan kartlagt och analyserat hur cirkulära affärsmodeller används i offentlig upphandling i Sverige.
Elnätsavgifterna fortsätter att öka kraftigt och stiger med i genomsnitt 8 procent. De bolag som infört effektavgifterna höjer elnätsavgifterna betydligt mer än övriga bolag. Det visar Nils Holgersson-gruppens årliga rapport.
Genom att tilläggsisolera eluppvärmda småhus kan effektbehovet kalla vinterdagar minskas med 1,3 GW. Det motsvarar en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor eller fem procent av elanvändningen när den är som störst. Det visar en ny rapport.
Slussen.biz fanns på plats när branschorganisationen Svensk Ventialtion höll sitt årsmöte på Vår Gård i Saltsjöbaden.
