Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Sverige nettoexporterade 25,8 TWh el under 2019, alla tiders rekord. Vindkraften noterade också sin högsta produktion hittills. Det genomsnittliga systempriset på den nordiska elbörsen blev 41 öre/kWh, en minskning med knappt 4 öre jämfört med 2018. Så kan elåret 2019 sammanfattas.
Preliminära siffror för 2019 års elproduktion visar på en uppgång för de flesta kraftslagen, och den högsta nettoexporten av svensk el någonsin. 25,8 TWh (Terawattimmar = miljarder kilowattimmar) slår det tidigare rekordet från 2015 på 23 TWh. Majoriteten av vår elexport gick till Finland medan det mesta av vår import kom från Norge. Notabelt är att Sverige nettoexporterade till Norge för första gången sedan år 2010.
Knappt 9 TWh importerade Sverige från grannländerna under året, varav 5 TWh från Norge och knappt 3 TWh från Danmark, medan exporten uppgick till drygt 34 TWh, varav 15 TWh gick till Finland.
Bidragande orsaker till den rekordstora nettoexporten är dels den fortsatt svaga kraftbalansen i Finland i avvaktan på starten av Olkiluoto 3, dels lägre elproduktion i Norge.
– Förra sommarens värme och torka medförde som mest ett underskott på 20 TWh i de nordiska vattenmagasinen. Återställandet av magasinen i Norge har medfört lägre elproduktion. Till och med november var den norska elproduktionen 10 TWh lägre än året innan. Som en följd av detta har elpriset i Norge varit högre än i Sverige, vilket inte hänt sedan år 2006, säger Magnus Thorstensson, marknadsanalytiker hos Energiföretagen.
Fem kraftslag i systemet
Vattenkraften nådde näst intill sitt normalvärde och stannade på 64,4 TWh. Kärnkraften producerade något mindre, 63,2 TWh, främst beroende på Ringhals 2 som hade reparationer i början av året och under hösten trappat ned produktionen då verket ska stängas vid årsskiftet. Trots detta var det ändå ett förhållandevis starkt år för kärnkraften.
Vindkraften ökade med nästan 20 procent till rekordhöga 19,5 TWh. Den högsta elproduktionen hittills per vecka (0,82 TWh) uppnåddes under oktober månad. Det blåste mycket i början av året och under årets allra sista månader.
– Att vindkraften producerat mer var väntat eftersom det har installerats mer vindkraft i Sverige, säger Nicole Burstein som är statistikansvarig hos Energiföretagen Sverige.
Övrig värmekraft, som främst består av kraftvärme i fjärrvärmesystem och industrier, landade på 15,4 TWh, ungefär som året före. Solkraften utgör ännu en mycket liten del av elmixen, men beräknas ha ökat mycket i procent räknat. Soltimmarna var under sommaren många, däremot färre under hösten.
Elpriset ned med nio procent
Det genomsnittliga systempriset på elbörsen Nord Pool Spot blev 41 öre/kWh år 2019, en minskning med knappt 4 öre jämfört med 2018, motsvarande nio procent.
– Det är svårt att peka ut en enskild faktor som förklaring till de lägre priserna, det är en funktion av flera faktorer. År 2019 var priserna på utsläppsrätter högre och vattenkraftproduktionen i hela Norden lägre än året innan, vilket innebar ett tryck uppåt på priserna. Men detta motverkades främst av mer vindkraft, lägre elanvändning och lägre bränslepriser, kommenterar Magnus Thorstensson.
Högst pris i södra Sverige
Systemprisets månadsgenomsnitt har varierat mellan 29 öre/kWh i juni och 55 öre/kWh i januari. Det högsta timpriset under året var 91 öre/kWh den 6 november klockan 18–19, medan det lägsta timpriset var drygt 2 öre/kWh den 8 juni klockan 23–24.
De genomsnittliga priserna i de fyra svenska elområdena – Luleå, Sundsvall, Stockholm och Malmö – varierade mellan 40 och 42 öre/kWh. Priset var detsamma i alla elområden under 79 procent av årets timmar. I genomsnitt var elpriset i Malmö 1,5 öre/kWh högre än i Stockholm och 2,0 öre/kWh högre än i Sundsvall och Luleå. Skillnaden var störst i oktober då priset i Stockholm var 5 öre lägre än i Malmö och priset i de två norra elområdena var 6 öre lägre.
Lägre elpriser i Tyskland
Det genomsnittliga timpriset i Tyskland blev knappt 38 öre/kWh. Med en högre andel sol- och vindkraft är prisvariationerna i Tyskland betydligt större än i Norden. Preliminärt var det högsta timpriset 130 öre/kWh och det lägsta -96 öre/kWh.
Under året var priset i Tyskland negativt under drygt 200 timmar, vilket är nästan dubbelt så mycket som förra året. I Norden uppstod negativa priser endast i de danska områdena; som mest på Jylland under drygt 130 timmar.
Preliminär elbalans 2019 jämfört med året före och tio år sedan
|
Tillförsel |
År |
År |
År |
Ändring |
|
|
2009 |
2018 |
2019 |
från år 2018 |
|
Vattenkraft |
62,2 |
61,8 |
64,4 |
4,2% |
|
Vindkraft |
2,5 |
16,6 |
19,5 |
17,3% |
|
Kärnkraft |
68,5 |
65,8 |
63,2 |
-3,9% |
|
Solkraft* |
- |
0,39 |
0,6 |
53,5% |
|
Övrig värmekraft |
15,8 |
15,0 |
15,4 |
2,5% |
|
Elproduktion totalt |
146,0 |
159,6 |
163,1 |
2,2% |
|
Netto Import (+) /Export (-) |
4,7 |
-17,2 |
-25,8 |
50,3% |
|
Total elanvändning |
148,2 |
142,4 |
137,2 |
-3,6% |
*Uppskattad produktion
Källa: Energiföretagen Sverige, Svenska kraftnät, SCB
| Dela |
 |
Tillbaka |
Poddvärdarna Mats och Kay snackar vvc i allmänhet och "smart" vvc i synnerhet med Daniel Neuendorf från Repipe.
Energiföretagens vd, Åsa Pettersson, grillades av SVT:s Anders Holmberg i 30 minuter. De hann prata vikten av politisk stabilitet i energifrågan, prognosers tillförlitlighet och en del annat. (Bild: AI-genrerad).
Juryn har utsett årets vinnare i Allmännyttans bästa klimatinitiativ. Bostadsbolaget i Göteborg tar hem priset i kategorin för stora bolag och Sjöbohem utses till vinnare bland små och medelstora bolag.
Stockholm Vatten och Avfall har tilldelats 2025 års Revaq-pris för sitt långsiktiga och innovativa arbete med att stoppa farliga ämnen redan innan de når avloppsreningsverken. Priset delades ut under den årliga Revaq-träffen i Göteborg.
Med motiveringen "Ett vinnarvatten med stilfull framtoning. Ett stjärnvatten som är lika gott i kåsa som i kristallglas" tog Älvsbyn hem segern i den sjätte upplagan av Kranvattentävlingen.
Cirka 1500 anmälda, ett 50-tal utställare, två scener och prisutdelningar. Det var en del av vad årets upplaga av KVP-dagen i Kista bjöd på.
Över hälften av Sveriges kommuner beräknas överskrida minst en nivå av luftföroreningar fastställda enligt EU:s nya luftkvalitetsdirektiv enligt en analys från Hjärt- Lungfonden.
Forskare vid IVL presenterar ett nytt verktyg som ska hjälpa kommuner och fastighetsägare att arbeta gemensamt och samordnat för att möta klimatförändringarnas konsekvenser.
Den 1 januari 2026 uppdateras GVKs branschregler Säkra Våtrum. Uppdateringen säkerställer att reglerna ligger i linje med myndighetskrav, aktuell teknik och erfarenheter som återförts från branschens företag.
Tio svenska cleantech-företag får snart chansen att ta steget ut i till Tyskland. Tysk-Svenska Handelskammaren och Energimyndigheten söker just nu innovativa små och medelstora företag inom hållbar energi som vill etablera på den tyska marknaden.
