Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Sverige nettoexporterade 25,8 TWh el under 2019, alla tiders rekord. Vindkraften noterade också sin högsta produktion hittills. Det genomsnittliga systempriset på den nordiska elbörsen blev 41 öre/kWh, en minskning med knappt 4 öre jämfört med 2018. Så kan elåret 2019 sammanfattas.
Preliminära siffror för 2019 års elproduktion visar på en uppgång för de flesta kraftslagen, och den högsta nettoexporten av svensk el någonsin. 25,8 TWh (Terawattimmar = miljarder kilowattimmar) slår det tidigare rekordet från 2015 på 23 TWh. Majoriteten av vår elexport gick till Finland medan det mesta av vår import kom från Norge. Notabelt är att Sverige nettoexporterade till Norge för första gången sedan år 2010.
Knappt 9 TWh importerade Sverige från grannländerna under året, varav 5 TWh från Norge och knappt 3 TWh från Danmark, medan exporten uppgick till drygt 34 TWh, varav 15 TWh gick till Finland.
Bidragande orsaker till den rekordstora nettoexporten är dels den fortsatt svaga kraftbalansen i Finland i avvaktan på starten av Olkiluoto 3, dels lägre elproduktion i Norge.
– Förra sommarens värme och torka medförde som mest ett underskott på 20 TWh i de nordiska vattenmagasinen. Återställandet av magasinen i Norge har medfört lägre elproduktion. Till och med november var den norska elproduktionen 10 TWh lägre än året innan. Som en följd av detta har elpriset i Norge varit högre än i Sverige, vilket inte hänt sedan år 2006, säger Magnus Thorstensson, marknadsanalytiker hos Energiföretagen.
Fem kraftslag i systemet
Vattenkraften nådde näst intill sitt normalvärde och stannade på 64,4 TWh. Kärnkraften producerade något mindre, 63,2 TWh, främst beroende på Ringhals 2 som hade reparationer i början av året och under hösten trappat ned produktionen då verket ska stängas vid årsskiftet. Trots detta var det ändå ett förhållandevis starkt år för kärnkraften.
Vindkraften ökade med nästan 20 procent till rekordhöga 19,5 TWh. Den högsta elproduktionen hittills per vecka (0,82 TWh) uppnåddes under oktober månad. Det blåste mycket i början av året och under årets allra sista månader.
– Att vindkraften producerat mer var väntat eftersom det har installerats mer vindkraft i Sverige, säger Nicole Burstein som är statistikansvarig hos Energiföretagen Sverige.
Övrig värmekraft, som främst består av kraftvärme i fjärrvärmesystem och industrier, landade på 15,4 TWh, ungefär som året före. Solkraften utgör ännu en mycket liten del av elmixen, men beräknas ha ökat mycket i procent räknat. Soltimmarna var under sommaren många, däremot färre under hösten.
Elpriset ned med nio procent
Det genomsnittliga systempriset på elbörsen Nord Pool Spot blev 41 öre/kWh år 2019, en minskning med knappt 4 öre jämfört med 2018, motsvarande nio procent.
– Det är svårt att peka ut en enskild faktor som förklaring till de lägre priserna, det är en funktion av flera faktorer. År 2019 var priserna på utsläppsrätter högre och vattenkraftproduktionen i hela Norden lägre än året innan, vilket innebar ett tryck uppåt på priserna. Men detta motverkades främst av mer vindkraft, lägre elanvändning och lägre bränslepriser, kommenterar Magnus Thorstensson.
Högst pris i södra Sverige
Systemprisets månadsgenomsnitt har varierat mellan 29 öre/kWh i juni och 55 öre/kWh i januari. Det högsta timpriset under året var 91 öre/kWh den 6 november klockan 18–19, medan det lägsta timpriset var drygt 2 öre/kWh den 8 juni klockan 23–24.
De genomsnittliga priserna i de fyra svenska elområdena – Luleå, Sundsvall, Stockholm och Malmö – varierade mellan 40 och 42 öre/kWh. Priset var detsamma i alla elområden under 79 procent av årets timmar. I genomsnitt var elpriset i Malmö 1,5 öre/kWh högre än i Stockholm och 2,0 öre/kWh högre än i Sundsvall och Luleå. Skillnaden var störst i oktober då priset i Stockholm var 5 öre lägre än i Malmö och priset i de två norra elområdena var 6 öre lägre.
Lägre elpriser i Tyskland
Det genomsnittliga timpriset i Tyskland blev knappt 38 öre/kWh. Med en högre andel sol- och vindkraft är prisvariationerna i Tyskland betydligt större än i Norden. Preliminärt var det högsta timpriset 130 öre/kWh och det lägsta -96 öre/kWh.
Under året var priset i Tyskland negativt under drygt 200 timmar, vilket är nästan dubbelt så mycket som förra året. I Norden uppstod negativa priser endast i de danska områdena; som mest på Jylland under drygt 130 timmar.
Preliminär elbalans 2019 jämfört med året före och tio år sedan
|
Tillförsel |
År |
År |
År |
Ändring |
|
|
2009 |
2018 |
2019 |
från år 2018 |
|
Vattenkraft |
62,2 |
61,8 |
64,4 |
4,2% |
|
Vindkraft |
2,5 |
16,6 |
19,5 |
17,3% |
|
Kärnkraft |
68,5 |
65,8 |
63,2 |
-3,9% |
|
Solkraft* |
- |
0,39 |
0,6 |
53,5% |
|
Övrig värmekraft |
15,8 |
15,0 |
15,4 |
2,5% |
|
Elproduktion totalt |
146,0 |
159,6 |
163,1 |
2,2% |
|
Netto Import (+) /Export (-) |
4,7 |
-17,2 |
-25,8 |
50,3% |
|
Total elanvändning |
148,2 |
142,4 |
137,2 |
-3,6% |
*Uppskattad produktion
Källa: Energiföretagen Sverige, Svenska kraftnät, SCB
| Dela |
 |
Tillbaka |
I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet testat nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS i rökgaser från svenska avfallsförbränningsanläggningar.
Nu startar Heavy-WeaRS, ett nytt forskningsprojekt finansierat av Trafikverket, som ska öka kunskapen om så kallade icke-avgasrelaterade utsläpp från tunga fordon genom mätningar under verkliga körförhållanden – ett område med stora kunskapsluckor.
Vi är stolta över att presentera att ingen mindre än Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren, kommer dela ut den 25:e upplagan av Stora Inneklimatpriset under Nordbygg den 23 april.
Bygg- och anläggningsbranschen var den sektor med flest mutbrottdomar i Sverige 2025. Sektorn stod också för de största mutbeloppen. Detta visar Rättsfallssamlingen 2025 från Institutet Mot Mutor, IMM.
Energimyndigheten finansierar elva nya projekt inom forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse. Projekten får dela på 60 miljoner kronor.
Kanske blir det ditt förslag till 25-årsjubilerande Stora Inneklimatpriset vi firar på After Prize-minglet på Nordbyggs Inneklimatarena den 23 april. Deadline för att lämna förslag är den 1 mars.
Rysslands invasion av Ukraina ledde till att EU mer än fördubblade subventionerna till fossila bränslen. Samtidigt minskades stödet till förnybar energi, trots att EU-kommissionen höjde målen för förnybart. Det visar en ny studie.
Ett digert seminarieprogram, tävlingar, studentlunch och After Prize. Det är en del av det som väntar den som besöker Inneklimatarenan i monter A15:18 på Nordbygg i Stockholm 21-24 april.
2026 års Avlopp & Kretsloppspris går till Ragn-Sells och EasyMining för utveckling och kommersialisering av teknik och produkt för fosforåtervinning från avlopp. Priset delas ut den 12 mars under VAK i Karlstad.
Nu är det dags att nominera din kandidat till VA-priset 2026. VA-Fakta delar ut VA-priset för att belysa goda initiativ för en framtidssäker hantering av vatten- och avloppsnät.
