Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Innan vi bygger nytt borde vi stoppa energin som redan läcker ut för att stärka svensk industris konkurrensfördelar
Varför börjar vi alltid med det komplicerade innan vi har gjort det enkla?
När svensk industri diskuterar energieffektivisering hamnar fokus ofta på elektrifiering, ny teknik, AI-styrning, koldioxidinfångning och miljardinvesteringar i nya processer. Allt detta är viktiga delar av omställningen. Men samtidigt finns en betydande energibesparing mitt framför ögonen på oss som ofta glöms bort.
På industrier runt om i landet står heta ventiler, flänsar och andra processkomponenter helt oisolerade. De avger värme dygnet runt, året runt. Energi som företagen redan har betalat för lämnar anläggningarna rakt ut i omgivningen.
Vi talar ofta om energibrist, höga elpriser och behovet av ökad konkurrenskraft. Då är det rimligt att ställa frågan:
Har vi verkligen tagit vara på de energibesparingar som redan finns inom räckhåll?
Att isolera heta komponenter är ingen ny eller oprövad teknik. Tvärtom är det en av de mest etablerade energieffektiviseringsåtgärder som finns. EU:s egna referensdokument för industriell energieffektivitet lyfter fram teknisk isolering som en åtgärd med stor besparingspotential. Ändå finns den ofta långt ned på prioriteringslistan.
Låt oss göra ett enkelt räkneexempel.
Anta att det finns 100 industriföretag i Sverige som vardera har cirka 200 oisolerade ventiler eller flänsar. Det motsvarar totalt 20 000 komponenter. Om varje komponent i genomsnitt kan spara omkring 10 000 kWh per år genom korrekt isolering innebär det en samlad besparing på 200 GWh energi varje år. Vid ett energipris på endast 1 krona per kilowattimme motsvarar det: 200 miljoner kronor i minskade energikostnader varje år.
Det mest intressanta är dock att besparingen återkommer år efter år. När isoleringen väl är på plats fortsätter den att minska värmeförlusterna så länge processen är i drift.
Om varje isoleringsmadrass kostar cirka 2 000 kronor landar den totala investeringen i detta exempel på 40 miljoner kronor. Det innebär en återbetalningstid på omkring: 73 dagar.
Därefter handlar det i princip bara om fortsatt avkastning. På fem år motsvarar detta ungefär en terawattimme sparad energi och omkring en miljard kronor i minskade energikostnader. På tio år handlar det om det dubbla. Och då har vi fortfarande bara räknat på ett begränsat antal industrier.
Detta ett schablonexempel. Verkligheten ser olika ut beroende på temperaturer, driftförhållanden, energipriser och anläggningarnas utformning. Men syftet är inte att fastställa ett exakt nationellt värde. Syftet är att illustrera storleksordningen på den potential som finns, och hur svensk industri kan stärka sina konkurrensfördelar.
Svensk industri behöver fortsätta investera i ny teknik och framtidens energisystem. Men energieffektivisering behöver inte alltid börja med de dyraste eller mest komplicerade projekten.
Det finns en risk att vi förälskar oss i avancerade lösningar samtidigt som vi förbiser de åtgärder som ger snabbast effekt. Ett hållbart energisystem byggs inte bara genom ny produktion. Det byggs också genom att vi använder den energi vi redan har på ett smartare sätt.
Därför borde varje energistrategi börja med en enkel fråga: Var läcker energin ut idag?
För en varm oisolerad ventil behöver ingen ny produktionslinje. Den kräver ingen avancerad digitalisering, ingen ny fabrik och ingen revolutionerande teknologi. Innan vi diskuterar nästa stora energieffektiviseringsprojekt borde vi kanske först säkerställa att vi redan har genomfört de enklaste åtgärderna.
Johan Gross, Specification Manager Nordics och TIPCHECK-expert, Knauf Insulation AB
Carolina Larsson,Vd, Swedisol
Pär Bönnestig, Verksamhetschef, Isoleringsfirmornas Förening
| Dela |
 |
Tillbaka |
Kan du tänka dig en sommar utan vatten? Svårt, men tyvärr blir det en alltmer påtaglig verklighet. Vattenbrist märks redan på flera håll i Sverige, och utvecklingen pekar på att problemen kommer att öka. ”För att säkra tillgången till vatten...
Europa har inte längre råd att importera energi som vi låter försvinna rakt ut i luften. Vi importerar stora mängder energi, som vi låter gå förlorad på grund bristfälligt isolerad industriutrustning. Vi importerar energi som försvinner ut i luften.
Högt uppe i liftarna tillbringar Fanny Rönnblom, 23, stora delar av sina arbetsdagar. Via IF-Skolan utbildar hon sig till isoleringsplåtslagare och gör sin lärlingstid på Kaefer AB i Örnsköldsvik.
Elliot Ring är 24 år, färdigutbildad isoleringsplåtslagare och redan klar över en sak: det här är ett yrke han vill stanna i. Efter utbildningen via IF-Skolan och flera år i lärlingsrollen jobbar han i dag på Thermion AB i Stenungsund.
Isoleringsfirmornas Förening bjuder in till invigning av IF-Skolan Sundsvall. För att möta framtidens behov av VVS-Isolerare och isoleringsplåtslagare etablerar IF en fast utbildningsplats i Sundsvall. Den 19 mars inviger vi utbildningsplatsen.
Svenska Isolerfirmornas Service AB etablerar en fast utbildningsplats för IF Skolan i Sundsvall. Satsningen syftar till att höja kvaliteten och skapa långsiktiga förutsättningar för utbildning inom teknisk isolering.
IF - Branschföreningen inom Teknisk Isolering söker verksamhetschef med placering i Stockholm.
Lathunden är en sammanfattning av den reviderade branschstandarden och är tänkt att underlätta för hela bygg -och främst VVS-branschen att göra rätt gällande teknisk isolering.
Branschen står nu väl rustade inför kommande Möjligheternas Byggregler. En ny uppdaterad utgåva av Branschstandard Teknisk Isolering - BTI:2023 finns nu att ladda ner...
