Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Bild: AI-genererad
Data visar att 56 procent beräknas ha alltför mycket av de tre vanligaste luftföroreningarna stora respektive små partiklar samt kvävedioxid.
– Idag dör närmare 7 000 invånare i Sverige varje år i förtid på grund av smutsig luft. Extra känsliga är barn, vars lungor inte är färdigutvecklade. På lång sikt ökar risken för allvarliga sjukdomar som KOL och hjärtinfarkt. Det har med andra ord livsavgörande betydelse för folkhälsan att minska luftföroreningarna, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Det nya luftkvalitetsdirektivet medför nya nivåer för godkänd luftkvalitet. En kommun som överskrider det nya gränsvärdet (den nya miljökvalitetsnormen), ska enligt det nya direktivet upprätta ett åtgärdsprogram. En kommun som överskrider en utvärderingströskel behöver säkerställa att halterna inte höjs ytterligare genom att noggrannare övervaka sin luftkvalitet med hjälp av fler mätningar eller mer utförlig modellering. Se tabell här (PDF)
Petter Ljungman, överläkare vid Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus och docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman
Inom forskningen ser man positivt på det nya direktivet, men framhåller samtidigt att det inte finns några partikelhalter under vilka negativa hälsoeffekter inte förekommer.
– Sverige har bättre luft än många andra EU-länder och stora förutsättningar att uppfylla det nya luftkvalitetsdirektivet, som dock tillåter högre halter av föroreningar än WHO:s riktvärden och de svenska miljömålen. För folkhälsans skull bör vi eftersträva ännu lägre nivåer i linje med vad forskning visar om hälsoeffekterna av luftföroreningar, säger Petter Ljungman, överläkare vid Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus och docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
EU:s nya luftkvalitetsdirektiv ska uppfyllas senast 2030 och de nya kraven ska vara genomförda i svensk lagstiftning senast den 11 december 2026.
Enligt uppgifter från IVL Svenska Miljöinstitutet är partiklar från förbränning (PM2,5) den luftförorening som orsakar störst hälsoproblem och kommer främst från vedeldning, industri och transporter. Dessa utsläpp förväntas minska framöver. Stora partiklar (PM10) kommer framför allt från vägslitage och påverkas i stor utsträckning av användningen av dubbdäck. Dessa utsläpp väntas öka i takt med mängden fordon. Ny forskning visar att inandning av partiklar från däckslitage i trafiken kan kopplas till förändringar i immunförsvaret.
Tabellen visar de nya miljökvalitetsnormer som ska vara uppfyllda 2030, de nya utvärderingströsklarna, tidigare MKN samt svenska miljömål och WHO:s riktvärden för de tre vanligaste luftföroreningarna i mikrogram per kubikmeter och år: Se tabell här (PDF)
| Dela |
 |
Tillbaka |
En allvarlig hotbild mot energiinfrastrukturen i samtliga nordiska länder utreds, enligt uppgifter till TV4 Nyheterna.
2026-års första Profil är vvs-expert hos en stor branschorganisation, har sålt naturgasabonnenmang i London och spelar bas i ett hårdrocksband.
2025-års Nobelpristagare i kemi, Omar Yaghi, har utvecklat en produkt som kan utvinna vatten ur luft i mycket torra och ökenliknande förhållanden, rapporterar The Guardian.
I framtiden kan vi slippa använda tvättmedel för att rengöra våra kläder. En ny avhandling har undersökt hur renat vatten kan användas för effektiv tvättning med minimal användning av tensider. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet testat nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS i rökgaser från svenska avfallsförbränningsanläggningar.
Nu startar Heavy-WeaRS, ett nytt forskningsprojekt finansierat av Trafikverket, som ska öka kunskapen om så kallade icke-avgasrelaterade utsläpp från tunga fordon genom mätningar under verkliga körförhållanden – ett område med stora kunskapsluckor.
Vi är stolta över att presentera att ingen mindre än Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren, kommer dela ut den 25:e upplagan av Stora Inneklimatpriset under Nordbygg den 23 april.
Bygg- och anläggningsbranschen var den sektor med flest mutbrottdomar i Sverige 2025. Sektorn stod också för de största mutbeloppen. Detta visar Rättsfallssamlingen 2025 från Institutet Mot Mutor, IMM.
Energimyndigheten finansierar elva nya projekt inom forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse. Projekten får dela på 60 miljoner kronor.
Kanske blir det ditt förslag till 25-årsjubilerande Stora Inneklimatpriset vi firar på After Prize-minglet på Nordbyggs Inneklimatarena den 23 april. Deadline för att lämna förslag är den 1 mars.
