Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Med hjälp av en specialbyggd drönare har LiU-forskare visat att växthusgasutsläppen från många svenska avloppsreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Foto: Magnus Gålfalk
Växthusgasutsläppen från många svenska avloppsreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från Linköpings universitet där forskarna använt drönare med specialtillverkade sensorer för att mäta utsläppen av metan och lustgas.
– Vi visar att vissa växhusgasutsläpp från avloppsreningsverk har varit okända. Nu när vi vet mer om utsläppen så vet vi också mer om hur de kan minska, säger Magnus Gålfalk, docent vid Tema miljöförändring vid Linköpings universitet som lett studien publicerad i tidskriften Environmental Science & Technology.
Vattenreningsverk som tar emot avloppsvatten från hushåll och industrier står för cirka 5 procent av utsläppen av metan och lustgas som är orsakade av människan, enligt Förenta nationernas klimatpanel, IPCC:s beräkningar.
För att räkna fram det använder IPCC så kallade emissionsfaktorer som bland annat är kopplade till hur många hushåll som är anslutna till reningsverket. Ur beräkningsmodellen kommer sedan en siffra på utsläppen från varje reningsverk. Siffran är en uppskattning och inte resultat från faktiska mätningar, något som visar sig vara problematiskt.
Enligt forskarna jobbar reningsverken kontinuerligt för att minska sina utsläpp. Men som rapporteringssystemet är uppbyggt nu ligger reningsverkens utsläpp kvar på samma nivå, enligt IPCC:s modell, oavsett om de faktiska utsläppen minskar.
– Det vore bättre om rapporterade utsläpp baseras på verkliga mätningar. Då skulle det vara lättare för kommunerna att motivera investeringar i reningsverken, säger Magnus Gålfalk.
Tillsammans med professor David Bastviken vid LiU har han använt en specialbyggd drönare som mätt utsläpp av växthusgaserna metan (CH4) och lustgas (N2O) vid tolv svenska reningsverk som använder slamrötning för att producera biogas. Mätningarna visade att utsläppen av metan och lustgas är betydligt högre – ungefär 2,5 gånger – än vad IPCC:s beräkningsmodeller visar.
Utsläppen uppstår framför allt när rötningen är klar och restslammet läggs på hög. Slamlagringen görs för att minska mängden potentiellt skadliga mikroorganismer innan slammet används som till exempel gödning. Den aktuella studien visar att mängden metan som frigörs under lagringen har underskattats. Och forskarna upptäckte något mer – mätningarna visade dessutom att stora mängder lustgas också släpptes ut.
Lustgas är en mycket kraftfull men ganska okänd växthusgas – den har en klimatpåverkan som är nästan 300 gånger högre än koldioxid per kilo.
– Vi visar att klimatpåverkan från lustgasutsläppen från lagring av slam är lika stora som de från metan, och det visste man inte innan. Så det är en stor extrakälla att hålla koll på, säger Magnus Gålfalk.
Studien finansierades i huvudsak av Europeiska forskningsrådet, Horizon 2020, Vetenskapsrådet, Formas och Svenskt Vatten Utveckling (SVU).
Artikeln: In Situ Observations Reveal Underestimated Greenhouse Gas Emissions from Wastewater Treatment with Anaerobic Digestion – Sludge Was a Major Source for Both CH4 and N2O, Magnus Gålfalk, David Bastviken, Environmental Science & Technology Vol 59/Issue 34, 2025, publicerad online 21 augusti 2025.
Källa: Linköpings universitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Så var den äntligen dags för ett nytt avsnitt av Energipodden där poddvärdarna Mats och Kay har fått ett snack med Petter Lundgren på Inventiair, senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset.
På måndag startar Sveriges första Nationella Radonvecka, den 3–9 november – ett initiativ för att öka medvetenheten om radon, en gas som varje år orsakar runt 500 fall av lungcancer.
Är du på jakt efter ny kompetens till din organisation? I Slussen.biz Rekryteringsbank finns det en hel del nya kandidater att kika på. Kanske blir det din bästa investering någonsin.
Just nu genomförs ett projekt där Energimyndigheten vill identifiera och analysera företag som arbetar som arbetar med digitalisering som verktyg för energieffektivisering inom industrin.
2024 valdes Åsa Wahlström, docent och adjungerad professor vid Lunds universitet och affärsområdeschef Byggd miljö på CIT Renergy, in i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. Nu kan hon också stoltsera med ett diplom från den samma.
11-14 november gör ExpoVA sitt årliga besök i norra Sverige. Den här gången med ett rekordstort antal utställare, 28 stycken. Turnén besöker i tur och ordning Luleå, Skellefteå, Umeå och Östersund.
Energimyndigheten lanserar den digitala utbildningen Driftlyftet, som ska stärka kompetensen hos driftpersonal och främja en mer effektiv användning av energi i byggnader.
På den internationella innovationspaviljongen som arrangeras under Vatten2025 kan man ta del av lösningar från tio företag från hela världen inom VA-teknik som vill in på den svenska marknaden samt ta del av föreläsningar.
Karshults avloppsreningsverk i Motala drog längsta strået i VA-tidsskriften Cirkulations fototävling om den vackraste utsikten från ett avloppsreningsverk.
