Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Kan kombinationen av AI och högupplösta radardata hjälpa till att avlasta befintliga ledningsnät och minska översvämningsrisker i städer? Det ska ett stort regionalt projekt ta reda på genom att utveckla en metod för att identifiera optimala platser för naturbaserade dagvattenlösningar.
Projektet heter Opti-SITE som involverar experter och forskare från flera universitet, konsultföretag, forskningsinstitut och kommunala VA-bolag i både Sverige och Danmark. Salar Haghighatafshar är universitetsadjunkt i miljöteknik representerar Högskolan Kristianstads i projektet.
– Traditionellt har städers dagvattenhantering varit beroende av underjordiska ledningsnät, byggda för att snabbt leda bort regnvatten och förhindra översvämningar. Dessa system som vi ännu idag använder i våra städer designades utifrån dåtidens förutsättningar. Men dagens klimatutmaningar ställer dessa äldre system inför svåra prövningar. Tidigare var en översvämning något som förväntades inträffa kanske vart tionde år. Nu ser vi betydligt tätare återkomster.
Tidigare var en översvämning något som förväntades inträffa kanske vart tionde år. Nu ser vi betydligt tätare återkomster.
Att bygga ut eller byta ut hela ledningssystem är ekonomiskt ohållbart, menar Salar. Istället behöver vi avlasta dem genom blågröna lösningar – naturbaserade dagvattenanläggningar som efterliknar naturens egna processer för att hantera avrinning.
– Det är här Opti-SITE kommer in. Vi ska utveckla ett verktyg som kan förutspå var i städerna dessa lösningar gör störst nytta. Genom AI och högupplösta radardata kan vi identifiera optimala placeringar och dimensioneringar för att maximera effekten, förklarar han.
Att införa naturbaserade dagvattenlösningar i äldre stadsmiljöer är en stor utmaning, framför allt på grund av markbrist och konkurrens om utrymme. I många kommuner ägs stora delar av marken av privatpersoner, vilket gör kommunala åtgärder svårare att genomföra.
– Vi måste först identifiera möjliga platser och låta verktyget föreslå de mest effektiva lösningarna utifrån lokala förutsättningar. Det kan handla om att skapa grönområden som kan hantera regnvatten, installera regnbäddar eller anlägga dammar där det är möjligt, säger Salar.
En central del av Opti-SITE är användningen av AI och maskininlärning för att effektivisera analysen av dagvattenflöden.
– Dagens hydrodynamiska modeller är väldigt exakta men också extremt resurskrävande, särskilt vid stadsövergripande simuleringar. Att simulera vattenrörelse i ledningsnät i en stad som Kristianstad kan ta många minuter (om inte timmar) beroende på regnets varaktighet. Men när vi arbetar med optimering behöver vi kanske köra flera hundratusentals simuleringar för att kunna ta reda på hur det ser ut över hela staden. Det skulle vara orimligt utan AI, berättar Salar.
Med radar kan vi få en mer komplett bild av hur regnet fördelar sig över staden. Det gör våra modeller betydligt mer träffsäkra och relevanta.
Genom att träna AI-modeller på tidigare hydrodynamiska simuleringar kan man få fram resultat på en bråkdel av tiden. Radardata spelar också en viktig roll genom att ge en mer detaljerad bild av regnmönster jämfört med traditionella punktmätningar från enskilda regnmätare.
– Med radar kan vi få en mer komplett bild av hur regnet fördelar sig över staden. Det gör våra modeller betydligt mer träffsäkra och relevanta.
Opti-SITE kommer att genomföra sina tester i Landskrona och Köpenhamn, där forskare samarbetar med såväl kommunala VA-aktörer som experter från universitet och konsultföretag. Projektet kommer resultera i en prototypmodul som kan användas av beslutsfattare och stadsplanerare för att implementera mer hållbara och effektiva dagvattenlösningar. Men Salar poängterar att tekniska hjälpmedel bara är en del av svaret på översvämningsproblematiken.
Vi kan inte förhindra alla översvämningar, men genom Opti-SITE och gemensamma klimatanpassningsinsatser kan vi minska riskerna och begränsa skadorna
– Vi bör vara försiktiga med att kalla detta en ‘lösning’, eftersom det oavsiktligt kan signalera att det är något binärt och slutgiltligt. Det här är ett hjälpmedel som ska bidra till en minskning av översvämningar. Samtidigt kan infrastruktur inte lösa allt. Medborgarnas klimatanpassningsinsatser och medvetenhet spelar också stor roll. Vi kan inte förhindra alla översvämningar, men genom Opti-SITE och gemensamma klimatanpassningsinsatser kan vi minska riskerna och begränsa skadorna, avslutar Salar Haghighatafshar.
Opti-SITE finansieras av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerak. Projektägare är Sweden Water Research och med Victoria Rydengård som projektledare.
Övriga deltagande partners är Lunds Universitet, Högskolan Kristianstad, Aalborg Universitet, DHI Sverige, Hofor och NSVA. Projektet pågår 2025-2028 och genomförs med finansiering av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerak.
Källa: Högskolan Kristianstad
| Dela |
 |
Tillbaka |
I framtiden kan vi slippa använda tvättmedel för att rengöra våra kläder. En ny avhandling har undersökt hur renat vatten kan användas för effektiv tvättning med minimal användning av tensider. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet testat nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS i rökgaser från svenska avfallsförbränningsanläggningar.
Nu startar Heavy-WeaRS, ett nytt forskningsprojekt finansierat av Trafikverket, som ska öka kunskapen om så kallade icke-avgasrelaterade utsläpp från tunga fordon genom mätningar under verkliga körförhållanden – ett område med stora kunskapsluckor.
Vi är stolta över att presentera att ingen mindre än Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren, kommer dela ut den 25:e upplagan av Stora Inneklimatpriset under Nordbygg den 23 april.
Bygg- och anläggningsbranschen var den sektor med flest mutbrottdomar i Sverige 2025. Sektorn stod också för de största mutbeloppen. Detta visar Rättsfallssamlingen 2025 från Institutet Mot Mutor, IMM.
Energimyndigheten finansierar elva nya projekt inom forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse. Projekten får dela på 60 miljoner kronor.
Kanske blir det ditt förslag till 25-årsjubilerande Stora Inneklimatpriset vi firar på After Prize-minglet på Nordbyggs Inneklimatarena den 23 april. Deadline för att lämna förslag är den 1 mars.
Rysslands invasion av Ukraina ledde till att EU mer än fördubblade subventionerna till fossila bränslen. Samtidigt minskades stödet till förnybar energi, trots att EU-kommissionen höjde målen för förnybart. Det visar en ny studie.
Ett digert seminarieprogram, tävlingar, studentlunch och After Prize. Det är en del av det som väntar den som besöker Inneklimatarenan i monter A15:18 på Nordbygg i Stockholm 21-24 april.
2026 års Avlopp & Kretsloppspris går till Ragn-Sells och EasyMining för utveckling och kommersialisering av teknik och produkt för fosforåtervinning från avlopp. Priset delas ut den 12 mars under VAK i Karlstad.
