Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Det är ingen nyhet att den insparade kilowattimmen alltid är den mest miljövänliga. Men i rådande läge är varje insparad kilowattimme något ännu mer – det är en möjlighet. En möjlighet att tränga ut den ryska gasen och samtidigt sänka elkostnaderna för svenska hushåll och företag på lång sikt. I dagarna gick Regeringen ut med ett förslag om bland annat högkostnadsskydd för el. Ett förslag som inte bara saknar satsningar och stöd för att minska elförbrukningen, utan som också riskerar att upprätthålla elkonsumtionen. Debattartikeln är också publicerad hos Byggkoll/Byggtjänst.
Som förberedelse inför kommande vinter med höga elpriser vill regeringen införa ett högkostnadsskydd för el för svenska hushåll och företag. 60 miljarder ska tas från Svenska kraftnäts intäkter från överbelastning och återföras på kort sikt. Förslaget saknar dock satsningar och stöd för att minska elförbrukningen – vilket skulle kunna ge ett högkostnadsskydd för konsumenten inte bara denna vinter utan även nästkommande. Regeringen vill i stället ha sänkta elpriser, sänkta nätavgifter och ge direkt återbäring till kunderna. Detta förslag riskerar att upprätthålla elkonsumtion, och kompensera de som har en hög elförbrukning, i likhet med elpriskompensationen i vintras. Alltså ännu ett stöd som missgynnar de som har investerat i energieffektivisering och minskat sin elkonsumtion.
Svenska politiker bör rikta insatserna där de gör långsiktig skillnad. Det viktiga för hushållen och företagen är att deras elkostnader sänks, inte hur högt eller lågt elpriset är. Kostnaderna för konsumenten är ’elpriset x användningen’. Sverige kan alltså nå samma resultat genom att se till att användningen går ner. Detta skulle också minska kostnaden på lång sikt, i stället för att lösa problemet akut för att sedan behöva lösa det igen nästa vinter.
Satsningar på energieffektivisering i stället för pristak och återbäring skulle inte bara ta oss närmare klimatmålen och ge en stor samhällsekonomisk vinst – det skulle även innebära att vi kan exportera mer fossilfri energi till resten av Europa. De kan då kan minska sitt beroende av rysk olja och gas. Som Arvid Åhlund skrev i Dagens Nyheter ”Varje insparad kilowattimme är en exporterad kilowattimme som hjälper Europa genom vintern och tränger ut den ryska gasen.”.
Så varför inte göra en jämförelse mellan olika åtgärder innan pengar delas ut? För att verkligen undersöka vad som ger mest utdelning – direkt och på lång sikt. Är det något av Regeringen förslag: Sänkta elpriser, sänkta nätavgifter eller direkt återbäring till kunderna? Eller är det effekt- och eleffektivisering?
Energiforsk har nyligen genomfört en simulering med en liknande frågeställning: Hur kan vi hålla nere elpriserna? Två av scenarierna handlade om att tillföra mer el; antingen genom att snabbare bygga ut förnybara kraftkällor eller genom att använda mer kol, olja och kärnkraft. Det tredje scenariot gick ut på att Europa i stället skulle minska elanvändningen med fem procent. Föga förvånande kom Energiforsk fram till att det sista skulle ge både den snabbaste och största effekten när det gäller att sänka priserna. Om vi klarar vi oss på mindre el leder det inte bara till att den egna räkningen blir mindre, utan också till att priset per kWh går ner då efterfrågan på el sjunker. Lägger man till solidaritetsaspekten och möjligheten att minska Europas beroende av rysk energi till detta känns lösningen given.
Så vi ställer oss frågan: Vad är det egentligen som stoppar Sveriges politiker från att lägga kraften på att minska elförbrukningen, i stället för att ge konsumenter akuta, kortsiktiga lösningar som pristak på el?
| Dela |
 |
Tillbaka |
Eneff (Energieffektiviseringsföretagen) har startat upp "Nätverk Energiexperter” för att erbjuda energikartläggare och energiexperter möjlighet till erfarenhetsutbyte och samverkan samt löpande kontakt med berörda myndigheter.
I går utsågs vinnarna av Eneffs årliga energieffektiviseringspriser. 'Årets framtidspris' delades ut till Vetenskapsradion Klotet och hedersutmärkelsen 'Egil Öfverholm-priset' gick till Marcel Berkelder, energiexperten med 40 år i branschen.
Installatörsföretagen och Eneff har tagit fram tre praktiska checklistor för att underlätta införsäljning av energieffektiviserande åtgärder i småhus, flerbostadshus och lokaler. Målet är att underlätta för Sveriges installatörer.
EEF lanserar en ny gemensam upphandling via Kvarteret Klimatspararna: Energieffektiv utrustning i den gemensamma tvättstugan för bostadsrättsföreningar i Stockholmsområdet. Anmäl dig som leverantör och få möjlighet att delta i upphandlingen!
Potentialen för energieffektivisering är stor i bygg- och installationssektorn och på sikt kan energianvändningen där halveras. I ett gemensamt initiativ lyfter Byggföretagen, Installatörsföretagen och EEF kunskapen om energieffektiv renovering.
I Sverige idag finns ca 900 certifierade energiexperter och ca 200 certifierade energikartläggare. De har en viktig roll i arbetet med energieffektivisering - men inget större nätverk att samverka i. EEF startar nu därför upp Nätverk Energiexperter!
Årets framtidsföretag går till Klimatfastigheter Småland - för affärsidén "one stop shop" för energieffektivisering. Egil Öfverholm-priset går till Tea Alopaeus, huvudsekreterare Vita Certifikat, för lång och trogen tjänst inom energieffektivisering.
Elpriserna har skjutit i höjden, och nu beräknas även elnätspriserna att stiga rejält. Förnybar el i all ära men den är inte hela lösningen på Sveriges klimatomställning och höga elpriser, menar Lotta Bångens, VD EEF.
Genom att anlita tekniska förvaltare som är auktoriserade inom energieffektivisering kan man säkerställa att man får rätt kompetens på rätt plats. Senast ut att auktorisera sig är Rejlers Energiprojekt.
