Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Sammandrag: Slam från slamavskiljare har ofta ett lågt näringsinnehåll i förhållande till metallinnehållet. Fraktionen kan därför bli mindre attraktiv att återföra till jordbruksmark. Projektet har studerat kvalitet hos fast och våt fas efter avvattning av slamavskiljarslam samt tänkbara avsättningsalternativ för de två faserna.
Sammanfattning: Avfallsbranschen ansvarar för omhändertagande av fraktioner från små avloppsanläggningar som exempelvis slam från slamavskiljare och klosettvatten från slutna tankar. Dessa fraktioner behandlas ofta på kommunala avloppsreningsverk tillsammans med övrigt inkommande avloppsvatten. Revaqcertifierade avloppsreningsverk får dock allt svårare att ta emot slam från slamavskiljare som ofta har dålig kvalitet. Nya alternativ för avsättning av slam från slamavskiljare behöver därför hittas.
Preliminära resultat från tidigare studier har indikerat att slamavskiljarslam med fördel kan avvattnas eftersom huvuddelen av oönskade föroreningar i form av metaller då skulle hamna i den fasta fasen, medan rejektvattnet skulle kunna omhändertas av Revaq-certifierade verk. Denna studie har haft som mål att:
1) Studera och sammanställa kvaliteten på insamlade fraktioner från små avlopp samt de fraktioner som avvattning resulterar i, dvs. rejektvatten och fastfas
2) Utifrån kvaliteten på rejektvatten och fastfas utvärdera:
i) om rejektvattnet skulle vara lämplig att hantera i Revaq-certifierade reningsverk
ii) avsättningsmöjligheter för fastfasen
Projektet genomfördes främst genom provtagning och analys av olika fraktioner från små avloppsanläggningar före och efter avvattning, sammanställning av data och diskussion av resultaten under ett referensgruppsmöte. Provtagningen utfördes av Vatten Östersund och Växjö kommun. Vid Vatten Östersund togs prov vid tio tillfällen på blandade fraktioner från små avlopp (slamavskiljarslam och en mindre andel klosettvatten) före avvattning samt på fastfas och rejektvatten efter avvattning. Vid Växjö kommun togs sex prov på slam från slamavskiljare och sex prov på klosettvatten från slutna tankar (avvattning kunde inte utföras).
Mätresultaten på klosettvatten stödde tidigare slutsatser om att fraktionen har hög näringshalt i förhållande till metallhalten och med fördel kan återföras till jordbruksmarken, antingen genom att fraktionen certifieras enligt SPCR 178 eller att den tas emot av ett Revaq-certifierat reningsverk.
Mätresultaten stödde även tidigare indikationer på att slamavskiljarslam (och blandade fraktioner från små avloppsanläggningar som i huvudsak består av slamavskiljarslam) i regel har lågt näringsinnehåll i förhållande till metallinnehållet. Vad gäller fraktionerna efter avvattning tyder denna studie på att rejektvatten från avvattning av slamavskiljarslam/blandade fraktioner från små avlopp i regel har högt näringsinnehåll i förhållande till metallinnehåll och borde kunna behandlas på Revaq-certifierade reningsverk. Fler studier behövs dock för att t.ex. studera effekter av hur olika avvattningstekniker påverkar sammansättningen hos rejektvattnet.
Den fasta fasen har enligt denna studie oftast minst lika lågt näringsinnehåll i förhållande till metallinnehåll som ej avvattnade fraktioner från små avlopp. Att avsätta fraktionen som deponitäckning är ett lämpligt alternativ som används på flera håll idag. Flera deponier i Sverige har dock ett minskande behov av täckningsmaterial.
Källa: Svenskt Vatten Utveckling
| Dela |
 |
Tillbaka |
LO-facket Elektrikerna varslar om strejk med start den 14 maj, rapporterar sr.se.
Poddvärdarna Mats och Kay snackar möjligheterna med teknisk isolering med Pär Bönnestig, verksamhetschef på Isoleringsfirmornas förening.
Hur kan man som fastighetsägare använda gråvatten istället för dricksvatten? Nu finns en inspirationsguide för att underlätta och ge svar på grundläggande frågor om vad man praktiskt bör tänka på vid användning av gråvatten.
Vid årsmötet den 29 april valdes Tomas Kåberger till ny ordförande för Energikontoren Sverige.
EnergyNet är ett nytt sätt att distribuera el på som underlättar lokal produktion, lagring och delning. EnergyNet gör det möjligt för den som producerar el att sälja den direkt till andra i sin närhet.
Forskare från Linköpings universitet kan nu visa hur fastighetsägare kan gripa sig an det förebyggande arbetet mot översvämningar.
BeBo presenterar ett nytt projekt som ska underlätta kravställning av bostads-FTX med hög prestanda i kallt klimat.
Veronica Koutny Sochman har utsetts till ny vd för Byggmaterialindustrierna med start i början av oktober. Hon kommer närmast från Swedisol, branschorganisationen för mineralullsisolering, där hon varit vd.
Sven Andersson-priset 2025 tilldelas Anders Lundin som under flera decennier varit en betydande kraft inom innemiljöområdet, där han kombinerar tvärvetenskaplig expertis med en passion för att förbättra människors hälsa i våra byggnader.
De alternativa elområdesindelningar för Sverige som ingått i den EU-gemensamma elområdesöversynen ger sämre samhällsekonomisk nytta än dagens elområden. Det framgår av en rapport.
