EU-parlamentet har röstat igenom ett nytt direktiv som förbjuder greenwashing och vilseledande produktinformation. Nu blir det förbjudet att påstå att en produkt är “klimatneutral” eller “klimatpositiv” till följd av klimatkompensation.
IVL-forskaren Kenneth Möllersten och KTH-doktoranden Malin Pehrs, som båda är knutna till konsortiet Sustainable Finance Lab, tycker det är bra att EU försöker bekämpa greenwashing, men betonar vikten av att företag fortsätter investera i bra klimatprojekt.
– Bra klimatarbete kräver att företag minskar sina egna utsläpp väldigt ambitiöst och utöver det bidrar till minskade utsläpp utanför den egna värdekedjan för att ta ansvar för sina kvarvarande utsläpp, säger Kenneth Möllersten.
Den nya lagstiftningen måste vara genomförd i EU:s medlemsstater senast 2026 och gäller i vad som kallas för ”business-to-consumer”-situationer, det vill säga när företag säljer till konsumenter. När lagstiftningen är på plats kommer inte företag längre kunna använda förenklade påståenden om till exempel ”klimatneutral” eller ”klimatkompenserad” om sina produkter.
– EU-parlamentet vill motverka att konsumenter luras att tro att produkter inte har någon klimatpåverkan, när det i själva verkets sker utsläpp vid produktionen, säger Malin Pehrs.
En utmaning som företagen kommer att stå inför är hur de ska kommunicera sina bidrag genom investeringar i klimatprojekt nu när kompensationspåståenden förbjuds. Stödet till klimatprojekt kommer att behöva kommuniceras helt separat från rapporteringen av de egna utsläppen.
– Om ett företag köper växthusgaskrediter som bidrar till ett lands måluppfyllnad kan detta kommuniceras som ett så kallat bidragsanspråk, då företaget bidrar till ett lands måluppfyllnad. Men då har man egentligen inte gjort något för att höja ambitionen över vad som redan ingår i de klimatlöften länder har gett, säger Kenneth Möllersten.
– Företag som vill göra verklig skillnad för klimatet kan köpa växthusgaskrediter av hög kvalitet som det har gjorts justeringar för i utsläppsbokföringen i det land där klimatprojekt genomförts. Då räknas inte de minskade utsläppen mot det landets mål så att det enbart är det investerande företaget som får tillgodogöra sig de minskade utsläpp som projektet ger upphov till, säger Malin Pehrs.
När det inte handlar om marknadsföring av produkter mot konsumenter finns det fortfarande en möjlighet kvar för företag att använda klimatkompensation. Det handlar då om företagens miljörapportering på organisationsnivå. Men även inom detta område förbereds lagstiftning på EU-nivå som ser ut att kunna få långtgående konsekvenser.
Förmodligen blir det så att företag som vill kunna kommunicera att de har nettonollutsläpp bara kommer att kunna göra det om två villkor är uppfyllda, menar Kenneth Möllersten.
– För det första måste de ha minskat sina utsläpp med 90-95 procent jämfört med nuvarande nivå och för det andra måste de utsläpp som då är kvar, de ”residuala” utsläppen, kompenseras med permanenta negativa utsläpp. Om företagen vill använda krediter för detta så måste dessa ha certifierats genom ett nytt certifieringssystem – Carbon Removal Certification Framework, CRCF, – som EU håller på att ta fram, säger Kenneth Möllersten.
Inom projektet Nordic Dialogue on Voluntary Compensation, har forskarna tagit fram en guide för hur företag kan arbeta med klimatkompensation. Läs mer på webbsidan nordicdialogue.com
Källa: IVL
| Dela |
|
Tillbaka |
Boverket har nu redovisat förslag på mål till år 2050 för energieffektivisering av lokalbyggnader och bostadsbyggnader enligt en nationell byggnadsrenoveringsplan för att säkerställa renoveringen av det nationella byggnadsbeståndet.
Tre bubbelpooler på Hjortensbergsbadet i Nyköping har stängt sedan legionellabakterier upptäckts, rapporterar Sveriges radio P4 Sörmland.
Det fanns allvarliga brister i arbetsmiljöarbetet då en fastighetstekniker i Staffanstorp omkom efter att ha fått ett ventilationsaggregat över sig. Det visar Arbetsmiljöverkets granskning, rapporterar arbetet.se.
Det var god uppslutning till den inspirationslunch som den nya mötesplatsen Clima Energy Nordic arrangerade i Stockholm.
I slutet av april öppnar Naturvårdsverket ett nytt investeringsstöd för att stärka Sveriges avloppsberedskap.
Flera av de planerade projekten gällande koldioxidinfångning i Sverige har lagts på is eller skrotats, enligt en granskning som gjorts av SVT.
Konkurrensverket har inlett ett arbete med att analysera elprisutvecklingen utifrån ett konkurrensperspektiv.
Energimarknadsinspektionen har tidigare beslutat att alla elnätsföretag i Sverige ska införa en effektavgift. Modeller har dock ofta varit svåra för kunderna att förstå och agera utifrån. Därför stoppas nu kravet på införande.
EU-projektet VALESOR som i tre års tid har studerat frågan har tagit fram verktyg som stöd för att göra bedömningar och visar hur förbättrad reglering kan ge betydande sociala och ekonomiska vinster.
Vivab meddelar att det är kritiskt läge för dricksvatten i Varbergs kommun.