Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Urbaniseringen har drivit på stadsutvecklingen. Speciellt i huvudstäder. Idag bor nästan 25 procent av Sveriges befolkning i Stor-Stockholm. Regionen är en av de snabbast växande i Europa. Invånarantalet har växt oavbrutet sedan 1982.
År 1800 bodde knappt 10 procent av Sveriges befolkning i städer. Stor-Stockholms invånarantal 1968 var 427 235 personer. I år är motsvarande siffra 2 385 643 personer. Inflyttning skapar arbete och behov av bostäder. Staden växer, förtätas och ändrar skepnad. Det byggs. Kontinuerligt, överallt och hela tiden – kan tyckas.
För att förhindra trafikinfarkt har de kollektiva resealternativen under många, många år byggts ut i en rasande fart. Kontorsbyggnader har skjutit i höjden under decennier. Staden har kontinuerligt fyllts på med restauranger och härliga kvarterskrogar samtidigt som bostadsbristen har varit ett växande problem under den långvariga urbaniseringen.
Och nu, med pandemins inverkan vänds plötsligt tillvaron upp och ner. Invanda mönster bryts och nya behov växer fram. Beteenden förändras på ett sätt som ingen hade kunna förutse. Och allt detta sker i princip över en natt. Plötsligt bör vi inte åka kollektivt. De som kan bör arbeta hemifrån. Restaurangbesök i större sällskap är inte att tänka på. De stora galleriorna gapar allt mer tomma. Och många kulturevenemang har tagit en ofrivillig paus.
Jag läser om hur coronan plötsligt förvandlade New York på ett högst oväntat sätt. Staden i ständig rörelse står plötsligt stilla. Bostadspriser faller, arbetsplatser töms och de som kan far hem till barndomsstäder eller sina sommarhus. Frågan är vad som kommer att hända med våra städer? Är förändringarna vi ser tillfälliga eller
bestående?
Mer hemarbete ställer nya krav på våra bostäder men också på stadens kontorsbyggnader. Kontorsarbetet har gått från individuella rum till aktivitetsbaserade arbetsplatser. Till detta kommer nu en lågkonjunktur och ett ökat hemarbete som innebär att allt fler kontor står tomma. Utrymmesbehoven har blivit betydligt mindre. Vissa kontor kommer byggas om till lägenheter och till andra användningsområden. Men många kommer också att anpassas efter de nya villkor som gäller på marknaden. Dels de öppna, flexibla utrymmena som efterfrågas i de mer aktivitetsbaserade funktionerna, som faller under konceptet co-working. Samtidigt kommer nya krav växa fram som en följd av coronapandemin. Noggrannare OVK, beröringsfria installationer som till exempel talstyrda hissar och dörrar. Det kommer också att ställas krav på öppna och generösa ytor som naturligt möjliggör distansering mellan medarbetarna. Ventilationssystemen kommer att anpassas för att minska riskerna för smittspridning, vilket kommer ställa nya krav och normer.
Städer i förändring kommer behöva en dynamisk byggmarknad som med kreativitet kan anpassa bostäder, kontorshus, restauranger, handelsplatser och transportsystem till den framtid som vi är på väg mot och det vi ser finns runt hörnet.
Lars Andrén
Krönikör
| Dela |
 |
Tillbaka |
Regeringen har i dag beslutat att utse Nancy Mattsson till ny generaldirektör och chef för Boverket. Hon tar över tjänsten efter Anders Sjelvgren som innehaft den sedan 2017.
Marknaden för solpaneler har exploderat. Men vad händer med dem när de är uttjänta och ska bytas ut? Sveriges Radio har undersökt saken ur olika perspektiv.
I Almunge utanför Uppsala testas Sveriges första elby där tanken är att verksamheterna ska dela egenproducerad överskotts-el mellan varandra, rapporterar Sveriges Radio.
Trollhättans stad och Uppsala kommun har beviljats stöd från Energimyndigheten för ett nytt utvecklingsprojekt som ska hjälpa kommuner att planera energifrågor i industri- och verksamhetsområden.
Plåt & Ventföretagen presenterar en ny och omfattande konjunkturrapport gällande läget i plåt- och ventilationsbranschen.
Forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse förlängs till 2031 och en ny utlysning öppnar 11 juni.
Visste du att ditt avlopp kan spara energi? Poddvärdarna Mats och Kay har snackat avloppsvärmeväxling med energiexperten Roland Jonsson.
Pilotprojektet Resilient Syd har kartlagt behovet av och tillgången till energi vid höjd beredskap i södra Sverige. En övergripande slutsats är att försörjningskedjan behöver stärkas.
Boverkets byggprognos i juni visar ett svagare påbörjande av bostadsbyggandet under 2026 jämfört med Boverkets senaste byggprognos (mars 2026). Det finns dock ljus i tunneln.
Hur ser läget gällande kompetensförsörjning inom VA ut? Svenskt Vatten summerar i en rapport läget för 2025.
