Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Maria Sandberg och Magnus Ståhl
Forskargruppen NewDePT (New Development for Pellet Technology) vid Karlstads universitet har beviljats finansiering för tre nya forskningsprojekt. Projekten, som finansieras av Richertska stiftelsen och Vinnova, omfattar forskning om långsiktig lagring av biobränslepellets, återvinning av resurser från avloppsslam samt hållbar användning av skogsindustriella restprodukter.
Projektet ska undersöka hur pellets från alternativa och blandade biomassaråvaror kan produceras och lagras på ett säkert och effektivt sätt. Projektet leds av docent Magnus Ståhl och pågår mellan september 2026 och juni 2028.
Målet är att stärka Sveriges energiberedskap genom att utveckla pellets som kan lagras under lång tid utan att försämras. Forskningen fokuserar bland annat på att utvärdera nya råvaror, såsom gallringsrester och sly från vägkanter, för att bredda den inhemska råvarubasen och öka försörjningstryggheten vid kriser och störningar.
Richertska stiftelsen finansierar med 640 000 kr.
Projektet Slambiokol – från föroreningsrisk till en giftfri cirkulär resurs, syftar till att omvandla avloppsslam till biokol genom pyrolys. Projektet ägs av Roslagsvatten och leds vid Karlstads universitet av docent Magnus Ståhl och pågår till våren 2029.
Genom pyrolys (torrdestillation) kan värdefulla resurser som fosfor och kol återvinnas samtidigt som föroreningar reduceras. Karlstads universitet ansvarar för att utveckla pellets baserade på pyrolyserat slambiokol. Dessa ska därefter testas i jordbruket som långsamt verkande gödselmedel och jordförbättrare. Genom fältförsök och analyser av regelverk, incitament och affärsmodeller ska projektet bidra till att skapa förutsättningar för en framtida marknad för slambiokol.
Vinnova finansierar totalt med 7 800 000 kr, varav 650 000 kr till Karlstads universitet.
Ett tredje projekt leds av docent Maria Sandberg, från forskargruppen Water energy nexus, och fokuserar på hållbar resurshushållning av skogsindustriella rester.
Projektet utvecklar pellets och odlingssubstrat baserade på restprodukter som slam och aska från skogsindustrin. Genom att omvandla dessa material till pyro- och hydrokol vill forskarna skapa alternativ till både mineralgödsel och torv. Pelletsen ska återföra näringsämnen till skogsmarken samtidigt som de bryts ned i rätt takt för att minimera miljöpåverkan. Målet är att bidra till ett mer cirkulärt och klimatsmart skogsbruk med ökad kolinlagring, minskat beroende av importerade insatsvaror och förbättrade möjligheter att ersätta torv i skogsplantskolor.
Richertska stiftelsen finansierar med 840 000 kr och projektet pågår till den sista december 2027.
Källa: Karlstad universitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Energipoddhösten kickstartar med ett möte mellan poddvärdarna Mats och Kay och Anders Sjelvgren, konsult och före detta generaldirektör på Boverket. Ämnet är EPBD som kommer rita om kartan för fastighetsmarknaden.
Tillgång till el är avgörande för att samhället ska fungera. Nu föreslår Energimyndigheten nya åtgärder för att stärka Sveriges försörjningstrygghet och säkerställa att elen räcker till samhällsviktiga verksamheter vid kris och krig.
I en debattartikel i Dagens Industri skriver sju branschföreträdare om vikten av energieffektivisering för att säkra energiberedskap och öka lönsamheten.
Boverket har beslutat om nya föreskrifter för både energihushållning i byggnader och energideklarationer. De börjar gälla den 1 oktober 2026.
Höstens första Profil är utbildad styr- och reglertekniker, lokalpolitiker i Lerum och president i en mäktig europeisk branschorganisation.
Den 1 januari 2027 planeras den nya lagen om energiledningssystem och energikartläggning i företag att träda i kraft. Syftet med lagen är att främja energieffektivisering i företag med hög energianvändning.
Antalet arbetsolyckor i bygg- och anläggningsbranschen var under 2025 på sin lägsta nivå sedan 2015. Det visar en ny sammanställning från Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd, BCA. (Bild: AI-genererad).
Tyska forskare har tagit fram solpaneler som kan få nästan vilken färg som helst, rapporterar sr.se.
En jämförelse vid Henriksdals reningsverk visar att vattenrening med membranbioreaktor (MBR) kan ge lägre klimatpåverkan än konventionell aktivslamrening, trots högre användning av el och rengöringskemikalier.
22-24 september ger sig ExpoVärmeKyla ut på vägarna igen. Den här gången med i tur och ordning Växjö, Jönköping och Norrköping som mål.
