Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Foto: Norrköpings kommun
Norrköping är för andra gången i rad bäst på klimatanpassning i Sverige. Det visar en ny kartläggning som IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har gjort. Tydlig politisk prioritering och styrning mot gemensamma klimatmål är några av framgångsfaktorerna i kommunen.
– För att möta klimatförändringarna krävs ett långsiktigt anpassningsarbete och samarbete på olika nivåer inom kommunerna. Samverkan mellan politiker, tjänstemän och forskare bygger förtroende och en gemensam riktning över tid. Här har Norrköping varit extra framgångsrika, säger Pär Karlsson, rådgivare inom beredskap och klimatanpassning, Svensk Försäkring.
Efter Norrköping kommer Boden på andra plats i rankingen, följt av Helsingborg, Kristianstad, Linköping och Lomma på delad tredje plats. Gemensamt för kommunerna som ligger i topp är att de har fattat politiska beslut om att arbeta med klimatanpassning och sedan avsatt resurser till arbetet.
Liksom i tidigare kartläggningar är det stor skillnad på hur långt kommunerna kommit med sitt klimatanpassningsarbete. Poängen varierar mellan 0 och 33 som är högsta möjliga poäng. En positiv utveckling i årets undersökning är att 24 kommuner nu fått mer än 30 poäng, vilket kan jämföras med 19 kommuner i 2023 års undersökning. Men fortfarande når bara häften av de svarande kommunerna upp till hälften av den maximala poängen. 43 kommuner har fått under tio poäng i undersökningen, vilket visar att de knappt har påbörjat sitt klimatanpassningsarbete.
Framförallt är det små kommuner som ligger efter med klimatanpassningsarbetet, vilket kan vara en effekt av att de har små resurser och begränsat med kompetens att driva dessa frågor. Här har länsstyrelserna en viktig roll att följa upp och se vilka kommuner som behöver stöd.
– Klimatförändringarna är inte längre ett framtidshot – de är en pågående verklighet som påverkar människor, samhällen och ekosystem i hela Sverige. Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra behöver alla kommuner arbeta aktivt med att anpassa samhället för att motverka effekterna av ett allt mer extremt väder, säger Magnus Hennlock, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Sveriges kommuner behöver växla från ett reaktivt till ett proaktivt klimatanpassningsarbete. Det handlar om att förbereda sig i tid för att undvika att hamna i akuta och kostsamma reaktiva åtgärder. Hur stora skadorna och kostnaderna blir av klimatförändringarna avgörs till stor del av förmågan att anpassa samhället, här spelar kommunerna en avgörande roll.
– Det har nu gått tio år sedan vi genomförde vår första kartläggning av kommunernas klimatanpassningsarbete. Redan då såg vi att Sveriges kommuner behövde stärka sin beredskap. Sedan dess har arbetet tagit steg framåt – men inte i den takt som krävs – något som konsekvenserna av flera extremväder de senaste åren tydligt visat i många kommuner. Årets rapport visar både positiva exempel och tydliga brister, men den övergripande bilden är att tempot i klimatanpassningen behöver öka, säger Magnus Hennlock.
Läs mer. Här finns en kortversion av rapporten med rankingen
Pdf, 22.8 MB, öppnas i nytt fönster. samt den fullständiga rapporten Klimatanpassning 2025 – så långt har kommunerna kommitPdf, 2.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Kommunernas placering i varje län
Om undersökningen
IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har för sjunde gången genomfört en enkätundersökning för att kartlägga Sveriges kommuners arbete med klimatanpassning. Enkäten skickas ut till samtliga Sveriges 290 kommuner och i årets undersökning har 193 kommuner svarat. Frågorna i undersökningen bygger på EU-kommissionens verktyg för klimatanpassning, the Adaptation Support Tool.
Resultaten har legat till grund för en jämförelse och ranking av kommunernas arbete. I rankingen har kommunernas svar i enkätundersökningen poängsatts och summerats. Hur frågorna har poängsatts och alla kommuners poäng beskrivs i rapporten.
Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Priset för vatten och avlopp (VA) ökade med i genomsnitt elva procent under 2025. Det visar Svenskt Vattens senaste rapport om VA-priser.
En som medverkat i Energipodden (tidigare Energihandboken the podcast) är Mikael Lundberg, vd på Indoor Värmebalans, som arbetat med injustering av värmesystem i nästan 40 år. En medverkan som han menar lett till flera nya kunder och uppdrag.
Idag startar Almedalsveckan med flera inslag om bland annat energi och ventilation på programmet.
Dricksvattnet tog slut i delar av Kristianstad kommun under midsommarhelgen. Vattnet är nu tillbaka, men kan komma att stängas av igen, rapporterar sr.se.
Energimyndighetens nätverk BeSmå och LÅGAN håller just nu på att förbereda för en tekniktävling för direktelvärmda småhus och söker innovativa aktörer som vill bidra.
Joachim Nordin, vd och koncernchef för Skellefteå Kraft, Petra Viklund, VA-chef vid Luleå miljöresurs (Lumire) har utsetts till hedersdoktorer i vid Luleå tekniska universitet.
Boverkets byggprognos visar att privatekonomisk oro och låg aktivitet på bostadsmarknaden bromsar bostadsbyggandet under 2025. Stabilare förutsättningar och förbättrad köpkraft öppnar dock för en vändning.
Interreg Europe-projektet DISCO – Advancing DIStrict heating and COoling solutions for efficient waste heat utilization fokuserar på att utveckla och testa innovativa lösningar för att ta tillvara industriell spillvärme i fjärrvärme- och fjärrkyla.
”Ett spadtag för framtiden, klimatet och kommande generationer.” Så stod det på spadarna när de första spadtagen togs idag, för det som ska bli en av världens största anläggningar för infångning och lagring av koldioxid.
