Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Det finns en gigantisk underhållsskuld i de svenska vatten- och avloppssystemen.
För att lösa problemen krävs årliga mångmiljardinvesteringar i den underjordiska infrastrukturen. Men enbart pengar räcker inte:
– Vi behöver locka nya medarbetare. Vår bransch är i skriande behov av ny kompetens, säger Lars Wickman på VA SYD.
På Vatten2023, 24–26 oktober på Svenska Mässan, sätts det eftersatta underhållet i det åldrande ledningssystemet i fokus.
Bland de medverkande finns Maria Stockefors, VD för riksorganisationen Svenskt Underhåll, och Lars Wickman, som dagligen jobbar med frågan som gruppchef för mekaniskt underhåll på VA SYD, en regional VA-organisation mellan fem skånska kommuner: Malmö, Lund, Eslöv, Lomma och Burlöv.
För att spegla läget lät vi de två mötas i ett samtal kring underhållsbehoven.
Kompetensfrågan inom underhåll är en stor utmaning för VA-branschen. Hur jobbar ni med den?
– Vi måste visa att VA är en attraktiv arbetsmarknad. Vi behöver både hitta folk som har rätt kompetens, rätt inställning och som vill jobba hos oss. Ska vi vara ärliga så befinner vi oss i en uppförsbacke. Att jobba med reningsverk tilltalar inte alla, man tror det är skitigt, farligt och otrevligt. Men den bilden stämmer inte, säger Lars Wickman.
– Precis! Vad VA-sektorn står inför, som är generellt inom underhållsbranschen, är just att tvätta bort den här tråkiga stämpeln att underhåll handlar om olja och smuts, instämmer Maria Stockefors. Dagens underhåll är tekniskt och digitalt avancerat och påverkar i hög grad driftsäkerhet och lönsamhet. Något vi behöver lyfta fram. Alla vill ju ha en möjlighet att påverka sitt arbete och det har man verkligen i de här funktionerna.
– För oss som bransch handlar det om att kommunicera just det, poängerar Lars. Många arbetsuppgifter inom modernt underhåll är automatiserade och datoriserade. Det måste vi visa. Liksom vår approach som en miljömedveten bransch, med fokus på hållbarhet. Vi måste också synas mer! Inte minst på mässor.
Vilka är konsekvenserna av att det saknas folk, omedelbart och på sikt?
– Kortsiktigt innebär det störningar i det dagliga arbetet, arbetsuppgifter tar längre tid. Långsiktigt har vi en vision, berättar Lars. Jag kommer från kraftvärmebranschen, där hade vi samma problem för tio år sedan. Då åkte vi ut på skolor och gymnasier och visade vad vi kunde erbjuda. Det behöver vi göra inom VA också, för att tidigt väcka intresset och få in killar och tjejer på rätt bana.
– På Svenskt Underhåll är vi mycket medvetna om kompetensbristen. Därför har vi startat ett samarbete med fack och arbetsgivarorganisationer för att ta fram generell validering på gymnasienivå, där man kan lägga till delar för respektive bransch, till exempel VA. Med det vill vi underlätta omställningen på arbetsmarknaden och bidra till kompetensförsörjningen, säger Maria.
Det krävs stora insatser – ekonomiskt, tekniskt och personellt – för att komma tillrätta med den enorma underhållsskulden inom VA. Hur tänker ni kring det?
– På VA SYD har vi en strategisk inriktning, att sträva mot en nollvision för oplanerade driftstörningar. Vägen dit går genom att pricksäkert prioritera underhållsarbeten i vårt dagliga arbete, förklarar Lars. Som jag ser det har förebyggande underhåll av VA-nät eftersatts under lång tid i Sverige. Problemen finns under jord. De syns inte för gemene man – förrän det uppstår en akut situation. Då får vi ägna oss åt att laga, laga, laga. Det försöker vi ändra på nu, med modern teknik. Vid en liten läcka kan vi, till exempel, stänga av och sedan på plats spruta det skadade röret med en tätande inre beläggning.
– Det är väl en av de vanligaste bieffekterna av de här gamla rören, att det blir så mycket läckage?
– Ja, visst är det så. Nationella uppskattningar tyder på att runt 15 procent av rent vatten läcker rakt ut. Eftersom reningsprocessen är kostsam innebär det en ekonomisk förlust i samma storleksordning, konstaterar Lars.
– Det är ju illa, både samhällsekonomiskt och ur hållbarhetsperspektiv. Kort sagt: det är inte hållbart att allt vatten inte når dit det är tänkt att nå, fastslår Maria. Just därför uppmanar vi från Svenskt Underhåll att investera i prediktivt underhållsarbete, bland annat för att upptäcka vattenläckor i tid. Att inte satsa på förebyggande underhåll straffar sig. Vilket nu visar sig i VA-branschen.
Idag kan vattenläckor avslöjas med hjälp av IoT-sensorer på ledningsnätet. AI-verktyg kan användas för att minimera vattenuttag och energiförbrukning. Hur ser ni på den digitala omställningen?
– Oerhört intressant! Nätverket i VA SYD ger oss möjlighet att ligga i framkant av den utvecklingen. Det kräver stora resurser, vilket mindre kommuner inte har. Därför måste vi samarbeta mer kommuner emellan. Alla tjänar på det. Själva lånar vi gärna ut grejor till andra kommuner om vi kan, säger Lars.
– Jag håller med, det finns ingen konkurrens mellan kommuner på det här området. Ökat samarbete är absolut vägen framåt, menar Maria. På Svenskt Underhåll har vi startat en VA-grupp just för att diskutera dessa frågor och hitta lösningar nu och långsiktigt.
VA SYD lät göra en fallstudie, kallad “Vad kostar ett hål i gatan?” i samband med en vattenläcka i Malmö 2020. Nettokostnaden för samhället blev den gången 12 miljoner kronor. Hur gör ni för att undvika liknande händelser?
– Vi har en genomtänkt, metodisk plan kring hur vi ska nå fram till vår nollvision, säger Lars. Där ingår också att bygga tre större reningsverk de närmaste åren. Vi begränsas av att vi inte kan ägna oss åt det förebyggande arbetet mer än 50–70 procent av arbetstiden. Resten går åt till akuta problem som måste lösas. Men sedan den här underhållssatsningen började för tre år sedan ser jag definitivt att vi går mot rätt håll, det har hänt enormt mycket. En bidragande orsak till framstegen är att vi har nära kontakt och byter erfarenheter med andra branscher, som kanske kommit längre. Vi hjälps åt.
– Ja, vi förordar benchmarking, både inom samma bransch och mellan olika branscher. Det kan ge väldigt goda effekter, hävdar Maria. Kärnkraft, kraftvärme, gruvindustrin och verkstadsindustrin är ofta väldigt duktiga på underhåll och kan dela med sig av erfarenheter till andra, till exempel VA-branschen. Det jobbar vi aktivt med inom Svenskt Underhåll.
Vad är era förhoppningar på Vatten2023?
– Jag tror mycket på den här nya mötesplatsen, den behövs. Framförallt ser jag ett stort värde i att få nätverka inom branschen, understryker Lars
– Det håller jag med om, säger Maria. Som representant för underhållsbranschen ser jag mycket fram emot att få möta VA-industrin och prata om de här frågorna. Det är bara genom att bygga nätverk som vi kan komma vidare.
| Dela |
 |
Tillbaka |
Sveriges största och viktigaste mötesplats inom vatten och VA återkommer till Svenska Mässan 2025.
Med ett späckat program, en slutsåld utställning och många engagerade besökare summerar arrangörerna den nya mötesplatsen Vatten2023 som en riktig fullträff.
I en kartläggning anser 88 procent uppger att de har ett mycket eller ganska stort behov av underhåll och investeringar och 83 procent svarar att underhåll och investeringar i vattentjänster är ganska eller mycket högt prioriterat.
En ny undersökning från Novus som som Vatten2023 låtit genomföra visar att sex av tio kommuner saknar plan för vattenförsörjning vid skyfall.
I utställningen på Vatten2023 träffar du över 230 av branschens ledande aktörer som visar upp sina innovationer, produkter och tjänster.
Elenor Bernelow-Loyd, Robert Gladh och Kristina Fogel från RISE delar sina insikter om åtgärder som krävs för att säkra nationens vattenförsörjning och stärka totalförsvaret under Vatten2023 i Göteborg 24-26 oktober.
– Efter en regnig sommar, som i år, kan det vara svårt att förstå att vi på flera håll behöver hushålla med vårt vatten. Ändå är det så. Det säger Margareta Lundin Unger på HaV, som gör en stor konferenssatsning i samband med Vattten2023.
Den är först och störst i Sverige. En gigantisk dammsugare , utrustad med dubbla vakuumpumpar, som suger ut 18 000 kubikmeter i timmen – oavsett det gäller vatten, jord, sand eller sten.
I en tid av accelererande klimatförändringar, där både översvämningar och torka blir allt vanligare, står industrin inför ett akut behov av att vidta åtgärder.
