En forskargrupp vid Chalmers har under en kort period gjort stora framsteg i utvecklingen av en specialdesignad molekyl som kan lagra solenergi för senare användning. Framstegen har presenterats i fyra vetenskapliga artiklar i år, bland annat nyligen i den högt rankade tidskriften Energy & Environmental Science.
För cirka ett år sedan visade forskarteamet en molekyl som har förmågan att lagra solenergi. Molekylen, som består av kol, väte och kväve, har den unika egenskapen att när den träffas av solljus så byter den skepnad till en energirik isomer, en molekyl som består av samma atomer men sammanbundna på ett annat sätt.
Isomeren kan sedan lagras för att användas senare, till exempel på natten eller på vintern. Ämnet är en vätska och är anpassat för ett solenergisystem som forskarna kallar Most (Molecular solar thermal energy storage). Bara under det senaste året har forskarteamet, som leds av Kasper Moth-Poulsen, biträdande professor vid Chalmers institution Kemi och kemiteknik, gjort stora framsteg i utvecklingen av Most.
– Vi kan nu spara energin i upp till 18 år och när vi vill använda den får vi en värmeökning som är högre än vi vågat hoppas på, säger Kasper Moth-Poulsen.
Gruppen utvecklade en katalysator för att utvinna den sparade energin. Den visade sig kunna skapa en reaktion som värmer vätskan med 63°C samtidigt som den för tillbaka molekylen till sin ursprungliga form så att den kan återanvändas i värmesystemet.
Katalysatorn fungerar som ett filter som vätskan spolas genom. Har vätskan en temperatur på 20°C när den pumpas in i filtret så kommer den vara 83°C när den kommer ut på andra sidan.
Under samma period lyckades forskarna utforma molekylen så att den energibärande isomeren nu har förmågan att behålla energivärdet i upp till 18 år, en avgörande del för projektet som i första hand handlar om kemisk energilagring. Dessutom hade systemet hittills byggt på att ämnet varit uppblandat med det brandfarliga ämnet toluen, men nu fann forskarna ett sätt att utesluta toluen och istället enbart använda energilagringsmolekylen.
Framstegen innebär att energisystemet Most nu fungerar cirkulärt. Först fångar vätskan upp energi från solljus i en solfångare på taket. Därefter kan den lagras utan att förlora energin. När energin ska användas körs den genom katalysatorn så att vätskan blir varm. Värmen skulle till exempel kunna användas till elementen i ett hus, och vätskan kan sedan skickas tillbaka upp på taket igen för att ansamla mer energi – helt utan utsläpp eller försämrade egenskaper hos molekylen.
– Vi har gjort många avgörande framsteg väldigt snabbt den senaste tiden och idag har vi ett utsläppsfritt energisystem som fungerar året om, säger Kasper Moth-Poulsen.
Solfångaren består av en konkav reflektor med ett rör i mitten. Den följer solens vandring över himlen och fungerar på samma sätt som en parabolantenn genom att fokusera solens strålar till en punkt där vätskan leds igenom ett rör. Det är även möjligt att lägga till ytterligare ett rör med vanligt vatten för att kombinera systemet med konventionell vattenvärmning.
Nästa steg för forskarna är nu att bygga ihop allt detta till ett sammanhängande system.
– Det finns mycket kvar att göra. Vi har just fått systemet att fungera. Nu ska vi se till att det blir optimalt utformat, säger Kasper Moth-Poulsen.
Lagringstiden är gruppen nöjd med, men energivärdet tror Kasper kan ökas mycket mer. Han ser det som fullt möjligt att forskargruppen inom kort kommer nå en temperaturökning på åtminstone 110°C, och bedömer att teknologin skulle kunna vara i bruk inom 10 år.
Forskningen har finansierats av Knut & Alice Wallenbergs stiftelse och Stiftelsen för strategisk forskning.
Mer om: Framstegen bakom de fyra vetenskapliga publiceringarna
Forskargruppen har publicerat hela fyra vetenskapliga artiklar om energisystemet under 2018:
Källa: Chalmers
Dela | Tillbaka |
Avfall från solcellsparker och vindkraftverk behöver tas om hand på ett hållbart sätt. Nu föreslår Energimyndigheten bland annat skärpt producentansvar för solceller och en miljöfond för vindturbinblad.
Projektet Testbed PFAS har utvärderat reningstekniker för förorenat vatten och jord samt PFAS-fria släckmedel, med goda resultat. Nu finns vetenskapligt testade metoder för rening av vatten färdiga att tas i bruk.
Slussen.biz har fått en rapport från energiexperten Roland Jonsson som besökt den kombinerade vvs- och elmässan i tyska Essen.
Regeringen ger Energimarknadsinspektionen i uppdrag att analysera behovet av ett förstärkt kundskydd på fjärrvärmemarknaden.
2024 års upplaga av VA-priset tilldelas Christina Nordensten, tidigare beredskapshandläggare på Livsmedelsverket och chef för den nationella vattenkatastrofgruppen VAKA från starten 2004 tills hon gick i pension 2023.
Den 22 mars varje år infaller världsvattendagen. Det är en dag instiftad av FN för att uppmärksamma vattnets värde och de vattenutmaningar som världen står inför.
Vid Energiföretagen Sveriges föreningsstämma, den 21 mars, valde en enig stämma Sezgin Kadir till ny styrelseordförande för Energiföretagen Sverige.
Nu är det bara en dryg månad kvar tills Nordbygg slår upp portarna i Älvsjö. Du missar väl inte att hänga med vad som händer på Slussen.biz temasida för mässan?
Regeringen har fattat beslut om Sveriges nationella strategi för klimatanpassning. I arbetet med strategin har regeringen konstaterat att det behövs ny lagstiftning för att effektivisera det lokala klimatanpassningsarbetet.
De senaste tjugo åren har luften i svenska städer blivit allt bättre, visar ett forskningssamarbete som utgår från Göteborgs universitet. Flera tusen dödsfall kan ha förhindrats varje år, tack vare bättre luft.