Rådande smittskyddsrekommendationer bygger på att smitta sker genom att den infekterade utsöndrar stora virusinnehållande droppar som snabbt faller till marken eller landar på olika ytor. Detta har lett till att fysisk distansering med en till två meter och noggrann handhygien blivit de centrala rekommendationerna till allmänheten.
Men enligt Vetenskapsakademiens expertgrupp om Covid-19 ger nyare forskning belägg för att smitta också sker via små droppar som blir kvar i luften längre tid om den inte omsätts. Luftburen smitta kan spela en särskilt stor roll vintertid när fler vistas längre tid i dåligt ventilerade lokaler.
Slutsatsen av expertgruppens första delrapport är att god ventilation med luftutbyte och användning av munskydd är viktiga åtgärder för att minska smittspridningen i inomhusmiljöer. Detta gäller även för kollektivtrafiken. Användningen av munskydd är särskilt viktig inom all sjuk- och äldrevård.
– Det finns i dag nya experimentella och epidemiologiska belägg för att munskydd minskar risken för luftsmitta, men inga för att de skulle ha motsatt effekt, säger Staffan Normark, professor i molekylär mikrobiologi och smittskydd samt ordförande för expertgruppen om Covid-19.
Han poängterar vidare:
– Vi anser att de skärpta restriktioner som regeringen gått ut med nyligen är bra och det är oerhört viktigt att alla följer dem. Det är förstås lika viktigt att följa de rekommendationer som Folkhälsomyndigheten gjort. Men för att nu snabbt få ner smittan behöver vi använda alla verktyg i verktygslådan, och dit hör munskydd och ventilation.
Vetenskapsakademiens expertgrupp om Covid-19 bildades i början av hösten och har som uppgift att inventera kunskapsläget om viruset Sars-CoV-2 och sjukdomen Covid-19, samt belysa vilka lärdomar det går att dra om bland annat smittskydd. Expertgruppen ska avge en slutrapport före utgången av 2021 men dessförinnan kommer även ett antal delrapporter att släppas. Gruppen består av åtta personer, några av Sveriges främsta experter på mikrobiologi, smittskydd och immunologi. Det finns även en referensgrupp.
– En av Vetenskapsakademiens viktigaste uppgifter är att ta fram vetenskapligt underlag för samhällsdebatt och beslut, säger ständige sekreteraren Göran K. Hansson. Idag är vi väldigt glada att kunna redovisa vad vetenskapen säger när det gäller smittskydd mot Covid-19, som drabbat Sverige så hårt. Vi är tacksamma att några av landets ledande forskare och smittskyddsexperter arbetat fram detta för att reda ut begreppen i en omdebatterad och viktig fråga.
Källa: Kungl. Vetenskapsakademin
Dela | Tillbaka |
Avfall från solcellsparker och vindkraftverk behöver tas om hand på ett hållbart sätt. Nu föreslår Energimyndigheten bland annat skärpt producentansvar för solceller och en miljöfond för vindturbinblad.
Projektet Testbed PFAS har utvärderat reningstekniker för förorenat vatten och jord samt PFAS-fria släckmedel, med goda resultat. Nu finns vetenskapligt testade metoder för rening av vatten färdiga att tas i bruk.
Slussen.biz har fått en rapport från energiexperten Roland Jonsson som besökt den kombinerade vvs- och elmässan i tyska Essen.
Regeringen ger Energimarknadsinspektionen i uppdrag att analysera behovet av ett förstärkt kundskydd på fjärrvärmemarknaden.
2024 års upplaga av VA-priset tilldelas Christina Nordensten, tidigare beredskapshandläggare på Livsmedelsverket och chef för den nationella vattenkatastrofgruppen VAKA från starten 2004 tills hon gick i pension 2023.
Den 22 mars varje år infaller världsvattendagen. Det är en dag instiftad av FN för att uppmärksamma vattnets värde och de vattenutmaningar som världen står inför.
Vid Energiföretagen Sveriges föreningsstämma, den 21 mars, valde en enig stämma Sezgin Kadir till ny styrelseordförande för Energiföretagen Sverige.
Nu är det bara en dryg månad kvar tills Nordbygg slår upp portarna i Älvsjö. Du missar väl inte att hänga med vad som händer på Slussen.biz temasida för mässan?
Regeringen har fattat beslut om Sveriges nationella strategi för klimatanpassning. I arbetet med strategin har regeringen konstaterat att det behövs ny lagstiftning för att effektivisera det lokala klimatanpassningsarbetet.
De senaste tjugo åren har luften i svenska städer blivit allt bättre, visar ett forskningssamarbete som utgår från Göteborgs universitet. Flera tusen dödsfall kan ha förhindrats varje år, tack vare bättre luft.