Högsta elpriserna sedan 2010

2019-01-10 Slussen Building Services

https://slussen.azureedge.net/image/353/XLarge_1.jpg

Det genomsnittliga priset på elbörsen Nord Pool Spot – det så kallade systempriset – blev 45 öre/kWh år 2018. Det är en ökning med knappt 17 öre jämfört med 2017, motsvarande nästan 60 procent. Uppgången beror främst på lägre tillrinningar till den nordiska vattenkraften och ökade priser på utsläppsrätter. När det gäller elproduktionen var kärnkraften det största kraftslaget.

I början av året fanns ett överskott i den hydrologiska balansen i vattenkraften, som i energi räknat motsvarande drygt 10 TWh. Detta vände under året till ett underskott på cirka 20 TWh. Under samma period ökade priset på utsläppsrätter från 7 Euro till 24 Euro.

– Det beror framförallt på att utbudet av utsläppsrätter minskar i januari 2019, när vissa utsläppsrätter läggs i den så kallade marknadsstabilitetsreserven, och alltså inte är direkt tillgängliga på marknaden. På så vis minskar överskottet vilket gör att prissignalerna i systemet stärks, säger Magnus Thorstensson, marknadsanalytiker hos Energiföretagen Sverige

Högst pris i södra Sverige

Prisskillnaderna har varit relativt stora över året. Systemprisets månadsgenomsnitt har varierat mellan 32 öre/kWh i januari till 54 öre/kWh i augusti. Det högsta timpriset under året var 200 öre/kWh och inträffade den 1 mars klockan 8–9, medan det lägsta timpriset var drygt 2 öre/kWh den 15 oktober klockan 00–01.

De genomsnittliga priserna i de fyra svenska elområdena – Luleå, Sundsvall, Stockholm och Malmö – varierade mellan 45 och 48 öre/kWh. Priset var detsamma i alla elområden under 82 procent av årets timmar. Prisskillnaderna mellan de tre nordliga elområdena var något mindre än under 2017. Däremot avvek priset i elområde Malmö mer, beroende på begränsningar i överföringskapacitet från elområde Stockholm. I genomsnitt var elpriset i Malmö 1,9 öre/kWh högre än i Stockholm och 2,3 öre/kWh högre än i Sundsvall och Luleå. Skillnaden var störst i oktober då priset i de tre norra elområdena var cirka 7 öre lägre än i Malmö.

I nivå med tyska elpriser

De låga tillrinningarna medförde att prisnivån i Norden var lika hög som i Tyskland, där det genomsnittliga priset blev knappt 46 öre/kWh. Beroende på den höga andelen sol- och vindkraft i Tyskland är prisvariationerna där betydligt större, även om skillnaderna var mindre 2018 än 2017.

Preliminärt var det högsta timpriset 133 öre/kWh och det lägsta -78 öre/kWh. Under året var priset i Tyskland negativt under nästan 120 timmar. I Norden uppstod negativa priser endast i de danska områdena; som mest på Jylland under 50 timmar.

Mest el från kärnkraft under 2018

De preliminära siffrorna för 2018 års elproduktion, som framgår av tabellen, visar på en uppgång för kärnkraften. Den blev också med förhållandevis stor marginal vår största elproduktionskälla med 65,7 TWh. Den låga nederbörden under året gjorde att vattenkraften producerade 60,8 TWh, vilket var en nedgång jämfört med året före.

Även vindkraften minskade till 16,4 TWh men är trots det fortsatt vår tredje största källa för elproduktion. Den övriga värmekraften, som till allra största delen består av kraftvärme i fjärrvärmenät och elintensiv industri, noterade också en liten minskning till 14,5 TWh. Solkraften blev oförändrad 0,2 TWh.

– Trots flera minskningar i olika kraftslag blev den totala produktionen relativt hög och stannade preliminärt på 157 TWh. Nettoexporten var något lägre än året före och blev 17 TWh, konstaterar Magnus Thorstensson.

 

2018 års preliminära elbalans jämfört med föregående år och tio år sedan 

Tillförsel

År

År

År

Ändring

 

2008
TWh

2017
TWh

2018
TWh

från år 2017
%

Vattenkraft

68,4

63,9

60,8

-4,9%

Vindkraft

2

17,5

16,4

-6,3%

Kärnkraft

61,3

63

65,7

4,3%

Solkraft

0

0,2

0,2

0,0%

Övrig värmekraft

14,3

15

14,5

-2,6%

Elproduktion totalt

146,0

159,6

157,4

-1,3%

Netto Import (+) /Export (-)

-2

-19

-17

-11,1%

Total elanvändning

144,0

140,6

140,6

-0,03%

 

Källa: Energiföretagen


 Dela     Tillbaka  

Utvärdering av onlinesensorer för detektion av föroreningar

2019-03-19

Svenskt Vatten Utveckling presenterar rapporten Elektronisk tunga och andra onlinesensorer för detektion av föroreningar i dricksvattennätet – en utvärdering.


Ny rapport om Klimatbedömningsmetoder

2019-03-19

LÅGAN, som är en samarbetsorganisation i byggbranschen, släpper en ny rapport om klimatbedömningsmetoder.


Rikas vattenavtryck gör att fattiga saknar rent dricksvatten

2019-03-19

Mat, kläder och produkter som importeras av världens rikaste länder påverkar tillgången till rent vatten i världens fattigaste samhällen - varnar organisationen WaterAid för i en ny rapport.


Ny teknik för vattenrening på Öland och i Boden

2019-03-18

Mörbylånga och Bodens kommuner renar vatten med hjälp av nya tekniker som fått stöd av Naturvårdsverket.


Vatten- och fläckavvisande kemikalier onödiga

2019-03-18

Vatten- och fläckavvisande kemikalier i friluftskläder är onödiga. Det visar en studie från Stockholms universitet och University of Leeds.


Digitalisering av små avlopp en av frågorna på VAK

2019-03-15

Årets upplaga av konferensen Vatten, Avlopp, Kretslopp som höll i Halmstad är över och vi når Jonatan Seinert, VA-konsult på Vatteninfo, som är tillbaka på kontoret i Norrtälje per telefon.


Förändrade förutsättningar för energi- och klimatrådgivning

2019-03-15

Den antagna statsbudgeten för 2019 innebär att planerade satsningar inom energi- och klimatrådgivningen nu måste avbrytas.


Stora Inneklimatpriset - Två veckor till deadline

2019-03-15

Nu är det drygt två veckor kvar till deadline för förslag till Stora Inneklimatpriset. Missa inte att lämna in ditt förslag till vinnare av årets upplaga senast 1 april. Prisutdelning sker på Inneklimatgalan på Münchenbryggeriet 16 maj.


Spaning från ISH

2019-03-14

Slussen.biz utsände rapporterar från Europas största VVS-mässa, ISH i tyska Frankfurt med över 2500 utställare och omkring 200 000 besökare.


Hur använder vi energi fram till 2050?

2019-03-14

Fram till 2050 kommer vi använda mindre energi. Däremot kan elbehovet komma att öka framöver då flera delar av samhället elektrifieras. Det visar Energimyndighetens rapport Scenarier över Sveriges energisystem.