Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt. I år har priserna totalt ökat med cirka 6,9 procent, mer än tio gånger inflationen, visar Nils Holgerssonrapporten. Kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall har ökat med 43,3 procent på fem år. Skillnaderna i driftkostnad mellan kommunerna är fortsatt stora – det är exempelvis 78 procent dyrare att bo i Gnesta än i Piteå.
Efter flera år av kraftiga prisökningar fortsätter kostnaderna för landets fastighetsägare och hushåll att stiga. Den totala kostnaden för fjärrvärme, el, VA och avfall ökar med 6,9 procent under 2026, samtidigt som inflationen under motsvarande period är 0,6 procent. – Kostnaderna har ökat mer än tio gånger snabbare än inflationen. Ökningstakten har bromsat in, men efter flera år av kraftiga höjningar ligger kostnaderna nu på dramatiskt höga nivåer, säger Björn Berggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
Fjärrvärmen fortsatt största kostnaden – el ökar mest
Fjärrvärmen är fortsatt den största kostnadsposten och står för 46 procent av totalkostnaden. Sedan 2023 har fjärrvärmekostnaden ökat med 31 procent. Årets höjning på 4,5 procent är lägre än rekordhöjningarna 2024 och 2025, men fortfarande långt över inflationen på 0,6 procent. I 28 kommuner höjs fjärrvärmepriset med mer än 10 procent. – Fjärrvärmen är en mycket viktig del av det svenska energisystemet, men de senaste årens prisutveckling är bekymmersam. På bara tre år har kostnaden ökat med över 30 procent. När kunderna inte kan byta leverantör ställer det särskilt höga krav på transparens och skälig prissättning, säger Björn Berggren. El är samtidigt den kostnadspost som ökar mest under 2026. Den sammanlagda kostnaden för elhandel, elnät och elskatt stiger med 12,4 procent. Ökningen beror främst på högre elhandelspriser och elnätsavgifter, trots att elskatten har sänkts.
Stora skillnader mellan kommunerna
Årets rapport visar fortsatt stora geografiska skillnader. För ett hushåll är den sammanlagda årskostnaden lägst i Piteå, cirka 25 800 kronor per år, och högst i Gnesta, cirka 45 800 kronor per år. Det innebär att årskostnaden för ett hushåll är 78 procent högre i Gnesta jämfört med Piteå. – Det är anmärkningsvärt att vi närmar oss att det nästan kan kosta dubbelt så mycket för ett hushåll beroende på var i landet man bor. De stora skillnaderna visar hur stor betydelse de lokala priserna har för boendekostnaderna, säger Björn Berggren.
Om undersökningen: Sedan 1996 ger Nils Holgerssongruppen årligen ut rapporten Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. I rapporten "förflyttas" en bostadsfastighet med 15 lägenheter genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. Se hela rapporten på www.nilsholgersson.nu Om Nils Holgerssongruppen: Nils Holgerssongruppen representerar bostadsorganisationer i Sverige. Gruppen granskar och jämför kostnader för vatten, avlopp, avfall, elnätsavgifter och fjärrvärme för att främja rättvisa och effektiva tjänster i hela landet.
Om Nils Holgerssongruppen: Nils Holgerssongruppen representerar bostadsorganisationer i Sverige. Gruppen granskar och jämför kostnader för vatten, avlopp, avfall, elnätsavgifter och fjärrvärme för att främja rättvisa och effektiva tjänster i hela landet.
Se hela rapporten på www.nilsholgersson.nu
Källa: Nils Holgersson-gruppen
| Dela |
 |
Tillbaka |
Åtta nya forskningsprojekt tilldelas närmare 38 miljoner kronor från Afa Försäkring för forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Flera av projekten berör exponering för skadliga ämnen och luftburen smitta.
Försäljningen av värmepumpar under årets tredje kvartal 2026 utvecklades starkt. Efterfrågan stärktes inom alla segment och bekräftar den positiva marknadsutveckling som präglat värmepumpsbranschen under de senaste åren.
Bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar återhämtar sig. De ökar med sex procent under prognosperioden 2026-2027, enligt Byggföretagens nya konjunkturprognos.
Energimyndigheten beviljar 9,3 miljarder kronor i bio-CCS-stöd för att lagra 5,75 miljoner ton koldioxid.
Slussen.biz fanns på plats när ett 40-tal nyfikna Fegisar ville veta mer om Swegon INSIDE Analytics och INSIDE visualiser som presenterades under nätverkets 74:e möte.
Slussen.biz har fått en pratstund med Robin Holmgren som driver sidan k-faktorer.se där han tillgängliggjort K-faktorer från olika fabrikat och produktserier.
Ledarskap, ingenjörskonst och förändringskraft prisas av föreningen Samhällsbyggarna.
Den tyska energiomställningen driver efterfrågan på innovativa och hållbara lösningar. Med Swedish-German Cleantech Platform (SGCP) får svenska företag verktyg och kontakter för att ta vara på marknadens möjligheter.
Fem olika typer av filter kommer testas i CPH Air Lab på Köpenhamns flygplats. Syftet är att testa hur befintlig filterteknologi fungerar i flygplatsmiljö.
